Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julie de St. Julien eller Frihetsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Förlägen sökte lian ett ord till svar,
Då till hans tröst den goda markisinnan
(jaf först sitt yttrande, och föreställde
Ej blott det äfventyrliga i färden,
Men allt det rysliga hon hört om Xorcieu,
Som hon beskref likt Lappland öfver allt,
Der man ej annat ser än berg och hed
Och snö och mossa och ett rysligt norrsken,
I drifver vadar Öfver knät om vintren,
Om sommarn i inoras, och äts af mygg,
När man ej äts af vargar eller björnar,
Och äter sjelf blott is (hon tänkte väl
På frusen renmjölk) och i nästen bor.
Dit män och qvinnor, då det yr derute.
I rök och smuts kring Spiseln sammankrypa.
(’Alldeles så är det väl ej i Danmark,»
Utlät sig Fjellman leende och såg
Uppå sitt nr och tog sin hatt och gick.
Ät Elyseiska fälten ända in
I djupa skogen ställde han sin väg
Och stridde med sig sjelf, och talte så:
«Att här som fri medborgare få lefva,
Förenad med Julie, hvad höjd af sällhet!
Och detta hopp, som tändes i min själ
Vid hennes första åsyn, kan det ej
Uppfyllas nu? Hon har min kärlek märkt,
Och är föi’ den ej känslolös kanhända.
En plats i republiken står mig öppen,
Och det just nu, då der med vapnens åra
En inre ordnings lugn förenas skall.
Om jag det yppar, i den stund mitt hjerta
Till hennes vågar fly: månn’ hon deri
Ej ser, som jag, en skickelse af himmeln,
Som, gynnande vår kärlek, vill oss fästa
Franzéns D lister. VT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
