Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Andra stunden. I hyddan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL.
O säg: hvad vilkor? säg, kan all min makt döt fylla?
EMILI.
Ja, blott din godhet vill min tacksamhet förskylla,
Blott du mig älskar mer än någon prisad lott.
CARL. Och derom tviflar du P
EMILI.
!Nå, unna då din maka,
Att, lycklig gjord af dig, dig lycklig göra få. Att
ge är ädelmod, men ock att ta tillbaka.
Hvem gaf väl, store Gud! hvem tog väl, af oss
två? Vid vaggan re’ri för dig sjöng Lyckan, som din
tärna, Om idel perlor, guld, briljanter, vagnar,
slott, Och friare på knä, med band båd gult och
blått!
En skönhet synas bör, en skönhet vill det gerna. Till
hennes prydnad skapt är allt hvad dyrbart fins. Hvi
stretar väl en man till rikedom och ära Och höghet,
och hvad helst med plan och möda vins, Om ej, för
att en dag sin vinst för henne bära? - Välan! se
kring dig här, hur jag begåfvat dig.
Min fästman jag förlät, som ville pryda mig. Men
låt ej mer, som man, den fåfängan dig fresta. Min
morgongåfva blef den dyraste, den bästa, Som någon
maka fått: det är du sjelf, min vän. Låt dem ge guld
och rang, som sjelfve ej ha värde;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
