Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Andra stunden. I hyddan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
EMILI.
Så? Men bakom qvinnans slöja Ej titta får en man,
blott se igenom den. Naturen är som vi, är af vårt
kön, inin vän; Hon straffar Hymen sjelf, vill lian
för mycket röja.
CARL.
Välan! en aning blott är re’n en verklig fröjd. Men
när deri uppfylld blir, o huslig sällliets höjd! När
vid en vaknad röst du från min kyss dig rycker,
Och flyger till hans bädd och säll, som om du bar
På dina armar allt hvad jorden dyrast har, Emot din
svällda barm den ljufva bördan trycker: Att se då hur
din blick på honom hvilar ner, Och hur han lyfter
opp sin lilla hand, och ler, Och känner re’n sin
mor, och fingrar om din haka, En liten kärlek lik,
af äldsta Gratien kysst: - Att se det, vid min bok
i soffan lägrad tyst, Och säga till mig sjelf: det
är min son, min maka! O njutning, blindt försmådd
af högsinta begär! O sällhet, brottsligt spilld af
vällusten och flärden!
Då skall jag, om din ro ej mer bekymrad, här Af
hela verlden glömd förgäta hela verlden,
EMILI.
Förgätom den nu strax. Som barnen, släppta ut
På ängen, all den sorg, de greto nyss förut,
Yid sköna smultrons syn i en minut förgäta:
Så låt oss tänka nu blott på den fröjd - att äta.
Delt med en hjertlig vän, den ej den minsta är.
Se gumman: hur hon rörs beställsam! - och hvad rätter
Af vildt från luft och mark, af öknens valda bär,
Hon med så fryntlig min i noggrann ordning sätter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
