- Project Runeberg -  Frans Michaël Franzéns samlade dikter / Sjette bandet /
225

(1867-1869) Author: Frans Michael Franzén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Tredje stunden. Vid bordet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

225

Hvad du skall spritta glad, hvad du skall läsa der
Ärsgamla nyheter med knappast dragen anda!

EMILI.

Ja, i en nummer blott af Dagligt Allehanda

Hvad jag studera skall: om en förlorad hund,

En städerska, som vill till någon enkling gerna,

En högst superb auktion på möbler helt moderna,

En saft, som nya gör båd’ ansigte och mund,

Ett luftskepp, som en katt skall opp till molnen
föra,

En cynisk hundbalett, ett magiskt andespel,

Och Ingen, s örn sin röst osynlig låter höra *,

Med mer, som landtbon gör af häpnad stum och stel

Ee’n vid affichen blott om hufvudstadens under.

Och när jag läst till slut det lärorika blad,

Så kan jag helsa dig. från Stockholm, lika glad,

Som hade jag der sjelf förlorat några stunder.

Men utan skämt, min Carl: den sorg jag fruktar for,
Den enda i mitt bröst, som ej en natt förströr, Är
att du tråna skall, du sjelf här under polen Skall
finna, skild från allt, som konst och odling är,
Dess långa skymning lik din hela lefnad här, Och ej
ditt snille värd deri Lappska predikstolen. O! jag
förlåter dig, hvad jag ej mig förlät. En qvinnas
hela verld är hennes hus, och det Är lika hvar det
ställs på globen som sig vänder. Så snäckan för sitt
hus med sig, ehvart hon länder. Men mannens högre
själ vill ut i tingens rymd, Vill ut bland bragders
dån i staten och i tiden. Dock gläds att lefva, här,
af bergen lyckligt skymd, Till seklets bistra storm,
ack! en gång är förliden. Se’n, hvilket skådespel
att träda fram igen,

* La femme invisible från Paris, som på den
tiden lät höra sig äfven i Stockholm.

Franzéns Dikter. VT.
15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:25:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fmfdikt/6/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free