Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emili eller en afton i Lappland. Fjerde stunden. Vid spiseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se’n, med hvad lijcrtlig fröjd jag gör dom små
besök,
Och genom enkla råd, i lad’gård och i kök,
Lär dem förstå den konst att mångt af litet vinna.
Och när en mor till dig det sjuka barnet bär,
Och när en far sin sons, den endas, lif begär,
Blir jag, med doktorns lof, hans fru
apthekarinna.
Men du! - för detta folk dess enda ljus och stöd,
Dess tröst i själens qval, dess hjelp i kroppens
nöd!
Hvad höjd din dygd kan nå på denna dubbla bana
I kamp med rå natur och blindt förvriden vana!
E ii fjellens fågel lik, som för sin afvel ut,
Att först från klint till klint med vägda vingar
våga,
Tills de med plötslig flygt, vid sommarns bråda
slut,
Att se en annan verld, i höga rymden tåga:
Du låter här din flock åt himlen öfva sig.
Och ser den lycklig re’n på jorden - genom dig.
CARL.
O! måtte jag så visst med biblisk anda nära Hos
dessa herdar tron på himlens helga lära, Som du med
biblisk dygd skall visa i vårt tjell, Att menskan än
kan bli patriarkaliskt säll.
EMILI.
Re’n sömnens ljufva tyngd på mina ögon väger: Kom,
hvilom här så fromt, vid milda stjernors sken, Som
Jakob vid sin flykt, på en välsignad sten.
CARL.
Och skådom rest mot skyn en stege från vårt läger,
Der englar, sväfvande omkring oss upp och ner, Förena
stoftets verld med den, blott tanken ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
