Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. II, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
VALERIUS.
Det vissa är. att hvarken din gemål
Ar skuldfri, då hon rört de dödas stoft;
Ej heller du, min konung, då du ej
För dem har ro och det på denna dag,
Så glad, så skön, så ärofull for Sverige!
Då det en saknad konung återfår
Som helgon i sin kyrka, ja som skyddshamn
För hela riket.
SVERKER.
Må jag icke le, Midt i min harm, åt detta gyckel. -
VALERIUS.
Konung!
Hvad är det språk du för, och det för mig? Djerfs
du väl tvifla om den makt hos Guds Ståthållare ^på
jorden, att i raden Af kyrkans gamla helgon nya
lyfta Med lika krans af strålar om sitt hufvud: Af
hvilkas helga verk den skatt föröks, Som kyrkan äger,
af hvars rikedom Hon hjelpa kan så många arma själar.
SVERKER.
Jag sätter ej i fråga påfvens makt
Att göra helgon, mera än min egen
Att höfvitsmän på mina slott förordna.
Men, såsom dessa klandras än med skäl,
Än blott af afund; så bekänner jag,
Att jag ej inser Eriks rätt att bli
Till helgon upphöjd framför mången annan,
Som späkt sin kropp och böner läst som han.
Säg mig, hvad underverk har han väl gjort?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
