Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. IV, 3 - Drottning Ingierd. IV, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979!
Och hvem är dertill både mera skicklig
Och mer förbunden än den ädle Sune,
Som är sin konungs måg, sin drottnings bror?
Så kan du ock din faders skuld försona.
FJERDE SCENEN.
DE FÖRRE. INGIERD.
INGIERD.
Rättvise konung! dyre, hulde man! Förlåt en mors
otålighet. Min son -
SVERKER.
Min vän, vi nödgas, fast vi sjelfve känne, ^ Hur
det skall smärta dig, vi nödgas dock, Liksom en
fältskär sårar för att hela, Framkomma med ett ord,
som gör ett stygn Ånyo i ditt arma moder shjerta. Vi,
dina vänner, din gemål, din bror, Ack! skulle vi ej
unna dig den glädje, Du efter all din sorg nu tror
dig vunnit. Men bättre att få ljus, om än af åskeld,
An att i mörkret famla och gå vilse. Det är sin egen
son, som Fale Bure Ger ut för Erik. Derom är ej
tvifvel. Om du ej tror din man, så tro din bror.
(Ärnar gå.)
INGIERD (hindrar honom).
Mer än min bror, mer än min far, ja, mer Än mina barn,
jag älskat dig, min man, Min andra och likväl min enda
man, Den enda som har egt mitt hela hjerta. Vill du
beröfva mig det barn, som Gud Ur röfvarhänder, ur den
vilda öknen, Ur ett fiendtligt land mig återger? Jag
ber dig inför Gud på mina knän:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
