Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Ingierd. V, 1 - Drottning Ingierd. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALE BURE.
Och allting styv. Ja, under hans beskydd, Sora
vet min oskuld, går jag oförsagd Min bana fram och
släpper ej det hopp. Att rätt och sanning segra dock
till slut.
MARCUS.
0 Gud! du är all rätts och sannings Gud! - Jag hör
derute folk^ och vapen röras.
ANDRA SCENEN.
FALE BURE. ERIK.
ERIK.
En verld är detta tempel. I hvar vrå Stå hjeltar
fram, att tala om en forntid. Man vandrar der så tyst
från tidehvarf Till tidehvarf, och läser på en sten
En hel historia; eller faller man, Liksom vid Jacobs
himlastege, ned Och ropar: «Här bor visserliga Gud.»
- Hvad ser jag der, som visar, huru re’u
1 späda knoppen lifvets blommor vissna? Gud! mine
arma bröder! Kungabarn
De voro dock. Just derför gaf man dem
Till spillo. Denna höghet, som för verlden syns
Så skön och härlig, hvad forsat hon gömmer!
Men under all er ofärd sälle I,
Som dödden i er oskuld! - Sofven sött -
Ack, förr med er jag gick så lugn till hvila
Och I med mig så glade stöden opp.
Nu vaknen I ej mer, att med er bror
Hans lefnads fröjder eller sorger dela. -
Men detta tredje skrin: hvad står här skrifvet?
»Prins Erik, son af konung Knut.» Hur hemskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
