Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. År 1810 i Åbo utkomna »Skaldestycken»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga stycken ur sjette bandet. En ny afdelning är tillagd,
innehållande de af författarens Psalmer, som i vår psalmbok
finnas upptagna. Poemer af större vidd, hvilka förut varit
särskildt utgifna, bilda visserligen ett fristående helt med egen
titel, men äro sammanställda med till innehållet beslägtade
hufvudafdelningar. Till Tidsbilderna anknyta sig sålunda:
X. Y. Z., Rabulisten och landtpresten, Vitter strid mellan
far och son; till Stycken af andeligt innehåll: Tron och
förnuftet, Det står dock qvar det gamla ordet samt Frågor
till förf. af «Grunddragen till den christeliga sedoläran.»
I företalet till första bandet af 1824 års upplaga
redogör författaren sjelf på följande sätt för de grunder, han vid
ordnandet följt:
Ett band af dessa till större delen ungdomsarbeten utkom i Åbo
1810. Författarens flyttning ifrån Finland i det följande året hindrade
honom att fullända den upplagan, som nu mera är utgången. Denna,
hoppas han, vinner företräde både hvad det yttre och det inre angår.
Den förra var en korg, der alla slags blommor och örter voro kastade
om hvarandra utan all ordning och sammanstämmighet. Här finnas till
en del de samma, jemte en mängd nya, sammanbundna till en krans,
eller rättare, till flera. I dessa torde äfven blomlösa stjelkar eller
gröna blad snarare kunna tålas för skuggningens och sambandets skull.
Författaren bekänner likväl, att ordningen icke alltid fallit sig efter
hans önskan och afsigt. Rätteligen hade sången öfver Creutz, såsom
en framställning af ett tidsmoment i Svenska Vitterheten, och Den gamle
Knekten, som i dess nya gestalt utmärker en politisk tidpunkt, bort
ställas i en följande flock af Tidsbilder. Men den Sångmö, som
ingifvit det mesta af detta band, sökte skydd under bilden af Creutz. Den
gamle Knekten åter tyckte, att han kunde lika så väl, som den ifrån
Tyskland komne Orgelnisten, föreställa ålderdomen i den lilla landtligt
husliga taflan af menniskolifvet. Det värsta är att denna tafla hvarken
är fullständig eller så anordnad, att det hela med klarhet kan öfverses.
Emellertid torde åtminstone några motsvarigheter eller motsatser och
öfvergångar fästa de läsares uppmärksamhet, som anse det för ett nöje
att äfven i det obetydliga inlägga en viss betydelse, som beror af deras
egen tanke och inbillning.
Allbekant är, att Franzén vid mera framskriden ålder
underkastade en stor del af sina ungdomsdikter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
