Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den natten stod så levande for honom att
t{et för frans öra lät som: om gubben ännu en
gång uttalade orden från båtens inre.
Manfred mindes hur han den gången
suttit på framtoften och haft fockskotet virat om
sina bara händer under timmar i den mörka,
kalla natten. Sjö efter sjö hade sköljt över
Honom och han hade inte haft en torr tråd
på sig, men det hade han knappt märkt, ty
han hade varje ögonblick väntat att ekan
skulle gå över styr. Att hans sista timma hade
slagit hade hän förstått av den sjöerfarne
faderns tillrop, och spänningen, väntan på det
oundvikliga, hade hållit all kyla och trötthet
borta från honom. Det visade sig ogörligt
att få eld på en lykta så att man kunde se på
kompassen, det var fåfängt att stirra efter
fyrarna, först på tio famnars avstånd skulle
man kunnat iakttaga deras ljus och då hade
man inte mer någon nytta av dem, ty då var
nådatiden ute. Det var bara att segla, timme
efter timme, ifall ekan ville gå på kölen så
länge, tills man fick se om man med dagens
inträdande skulle kunna finna någon plats, dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
