Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan alla andra kvinnor, som fått lära sig’
arbeta för födan i sin ungdom’, men nu fått
råd att gå med hatt på huvudet, så fick en lov
att hjålla sig lite på sin kant när en köpslog4 med
obildade fiskarkäringar, som man trodde levde
som’ vildar ute på öarne ochr inte hade ett
begrepp om hur fint verkligt,fint folk var och1
bar sig åt. Det språket var öboskämtets stora
huvudkälla, det skrattade man åt och skojade
med och härmade på ekorna på hemvägen, så
att det tordes ingen öbo lära sig och ingen
ville heller, så länge man var därute,–-.
Men kom en öbodäka till stan och tjänade där
’ ett par år, så lärde hlon sig ofta också att dra
tillbaka hakan och mungiporna i ett
grav-allvar och läspa »säll» och jama »jåå». Men hon
skulle vara ovanligt skamlös om hon vågade
sig på det ute på ön. Då undgick hon inte
sin lön.
Men nu kom denna Waldenströmska stil.
Den var så slående, enkel och vardaglig,
där den trängde på en i tidningar, traktater
och sångböcker, att den smittade även det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
