vägarne och riktningen, hvari foglarne färdades inom det angifna området. Flere arter anlända tidigare till de ve-stra delarne än till motsvarande östra, och synas derföre flytta i SV—NO-lig riktning. För flere arter kan deremot angifvas ”ingen bestämd, inom trånga gränser sluten stråkväg, från hvilken foglarne skulle utbreda sig åt sidorna, enär de anlända till de flesta orterna nästan samtidigt.” Slutpåståendet blef derföre, att foglarne rycka fram temli-gen likformigt öfver hela vestra llyssland, i riktning från S till N eller från SV till NO. — Denna undersökning ledde således till bestämda riktningar under flyttningarne, men förnekade stråkvägarnes geografiska begränsbarhet uti det undersökta området. År 1855 offentliggjorde A. v. Middendorff det första, och såsom redan nämndes hittills det enda, försöket att utreda lagarne för flyttningarne med afseende såväl å tiden som riktningarne. Materialet hvarpå undersökningen grundades bestod af samtliga dittills gjorda, af honom sammanställda uppgifter om flyttfoglarnes ankomst till alla delar af europeiska Ryssland och Sibirien, äfvensom den jemförelsevis ganska rikhaltiga samling af dylika observationer från Finland, hvilken finska vetenskaps-societeten bragt till stånd. Sina resultat nedlade han uti det bekanta arbetet: Die Isepiptesen Russlands; Grundlagen zur Erforschung der Zugzeiten und Zug-richtungen der Vögel Russlands1), efter att något tidigare hafva meddelat2) hufvudpunkterna deraf i form af korta teser. För att augifva den närvarande ståndpunkten af frågan bör här meddelas en kort öfversigt af utredningens gång och dess resultat, så vidt de hänföra sig till ’) Mém. de l'Acad. des Sc. de St. Petersbourg; VI sér-, Sc. nat., Tome VIII. *) Mélanges biologique.«, Tome II, sid. 200 — samt Bull, de l’Ac. de St. Petersbourg, Tome XIII, sid. 212.