föga troligt att de utvalda arterna (med anförda undantag) skulle fortplanta sig regelbundet någonstädes på Europas fasta land. Mest tillförlitliga synas de uppgifter vara, enligt hvilka arternas häckningsställen ligga i hög9ta norden, ty både understöda uppgifterna härifrån hvarandra och samstämma de med iakttagelser om foglarnes förekomstställen under flyttningarne. Vid samlandet och ordnandet af nästföljande material af detaljuppgifter har jag begagnat all den literatnr, som på orten stått mig till buds. Åtskilliga här icke tillgängliga större och mindre verk — bland annat tidskriften The Ibis, spridda årgångar af Cabanis Journal ftir Ornitologie, Birds of Europé af Sharpe och Dresser — hafva benäget lemnats mig till begagnande dels från Vetenskaps Akademiernas uti Stockholm och S:t Petersburg bibliotek, dels af hrr prof. W. Lilljeborg i Upsala och konservator \V. Meves i Stockholm. Det är mig en kär pligt att erkänna förmonen häraf, samt att offentligen uttala en vördsam tacksägelse för den liberalitet hvarmed mina önskningar i detta afseende blifvit uppfyllda. Norge '). Charaårius helveticus. Finmarken flerst. om sommaren; sydligare om hösten, Fredriksstad, Christiansand, Farsund; Chri-stiania-trakten flerst. n. årligen. Inåt landet vid Mjösen, Tyri-fjorden samt på Kölen; vid Sulitelma och Alkavare (67|° n. br.) enl. Löwenhjelm 2). >) Alla uppgifter, som ej annorlunda citeras, äro länade från Rob. Colletts afhandlingar: Norges fugle og deres geogr. udbredelse i landet; Forh. i Videnskabs-Selsk. i Christiania 1868, hrarest äldre källor äro tillgodogjorda; — samt Ornith. Bemærk. til Norges fauna; Nyt mag. for Nat.-Vidensk., Christiania 1871. *) Löwenhjelm, Jäg. förb. tidskr. 1870, s. 169.