ett antal fortsätter dock färden ännu längre norrnt till obekanta öar. Somateria tpectabilis häckar veterligen icke, åtminstone ej talrikt, i de undersökta delarne af Spetsbergen, men finnes der stadd på flyttning. Vidare fann svenska spetsbergsexpeditionen af år 1861 den 23 maj skaror af gäss (A. bernicla) flytta vid nordvestra Spetsbergen åt nordost måhända till Sju-öarne eller längre; hvalrossjä-gare samt ryssar, som öfvervintrat vid de nordligaste kusterna, anföra också, att stora massor gäss samt andra foglar färdas om våren och i september till och från ännu nordligare trakter '), hvilka för närvarande icke äro kända, än mindre undersökta; för dessa slutas således flyttningsvägen först högre upp i norden. Emellertid återstå arter, som faktiskt flytta regelbundet utmed norska kusten, men intill denna tid befunnits häcka hvarken der eller på Spetsbergen; antingen måste framtida undersökningar ådagalägga, att det i sjelfva verket ändock sker på någotdera stället, i hvilket fall de förhålla sig såsom de nyss nämnda arterna, eller också komma de till Finmarken från något land i nordost eller öster-ifrån längs kusten. Dessa äro Charadriu8 helveticus Tringa canutus Fuligula Stelleri Tringa subarcuata » arenaria Larm leucopterm. r> minuta Anser albifrons Nästan samtliga i Finmarken funna arter liafva under flyttning blifvit anträffade af Schrader2) ännu något öster om Nordkap, vid Waranger fjord, men anmärkningsvärdt nog merendels till mindre antal än vid norska kusterna; sär-skildt framstår denna förminskning tydligt beträffande några mera betecknande arter, såsom Anser bernicla. Från lappska halföns kust åter anföras fortfarande samma tre *) Tborell, Svenska exp. t. Spbg 1861. Sthlm 1865 s. 49; jfr äfven Petermanns Geogr. Mittlieilungen 1872, s. 112. 3) Schraders Beob. iiber die Vog. Lapplands. Journ. fur Orn. 1853 (se uppgifterna från finska området).