Aland, Uskela, Porkkala, Kyrkslätt, Esbo, Helsinge, Helsingfors, Sibbo. Någon gång i landets inre: Rautalampi ock Nyslott om senhösten, likaså ett par gånger om kOsten vid Uleåborg. — (öst.pr.: förekommer antagligen enligt Seidlitz, Kaw. & Merk. samt Sckw.). Larus leucopterus. Finl.: vid Waranger jemte L. gl. om vintem. En g. iakttagen i trakten af Helsingfors. — (Öst.-prov.: upptages blott af Sckweder.) Larus tridactylus. Finl.: omkring lappska kalfön käckar arten talrikt ända till norska gränsen; (såsom fyndorter uppgif-vas ännu Kemi och Knusamo.) Helsingfors en g. om våren. — (Öst.pr.: uppgifterna anses af Seidlitz vara osäkra.) Larus eburneus. Finl.: Waranger (Wardö och Nyborg); ibland inåt land vid Pallasjärvi uti Kittilä om hösten. Hvita hafvet enl. Naumann (X,. s. 346). — (Öst.pr.: ej iakttagen.) Mergulus alle. Finl.: vid iskafsfjordarne små flockar i okt.—nov. samt under vintern ibland i massa; flockvis i juni vid Kantalaks vik af Hvita kafvet enl. muntlig uppgift af Fr. Nyländer. Inåt land tillf, enstaka ex., i Lappmarken, Pudasjärvi och Uleåborgstrakten (ibland om sommaren, en g. funnen t. o. m. häckande!). Kristinestad i dec., Nerpes 2 ggr i mars; oftare i H:forstrakten, Melkö och Borgå skärgård. — (Öst.pr.: ej sedd.) Åfven uti de nu granskade länderna kan man lätt finna en anmärkningsvärd likformighet uti arternas förekomstorter, fullt jemförlig med förhållandet i Sverige. Uti hela landet från syd- till nordkusten hafva de anförda arterna knappast någonsin ') blifvit iakttagna, ej heller anträffas de regelbundet vid Bottniska vikens kuster. Der-emot yppas alla som förekommo vid norska kusterna årligen ännu vid Warangerfjord och nästan lika måuga hafva erhållits vid Finlands sydkust om ock fåtaligt. Några få ') Härvid förbises antagligen oriktiga uppgifter; tillsvidare asidosät-tas också några säkra, ganska betecknande fynd, som kunna betraktas endast såsom undantagsfall.