Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Carl Johans finansteori.
t
Uti Carl Johans ovanliga förståndsegenskaper var det
något, som förekommit ej mindre de närstående, med hans
tänkesätt förtrogna, än dem, som på fjermare håll endast kunde
bedöma honom efter hans handlingar, såsom en psykologisk
gåta. Det var hans åsigter i finansläran. Yid hans ankomst
till Sverige var landets finansiela tillstånd bragt till yttersta
lägervall. Hufvudsakligen var detta att tillskrifva dels
ödesdigra krig, dels missgrepp i finansförvaltningen, till hvilka
senare ingendera af statsmagterna var utan skuld.
För att tillförlitligt kunna bedöma den finansiela
ställningen vid denna tidpunkt är det nödigt att gå tillbaka nära
■i/i århundrade i våra häfder. Hvad dessa hafva att förtälja
om handhafvandet af rikets finanser under denna tid är fullt
af skuggor, men icke dess mindre lärorikt. Annu vid medlet
af adertonde århundradet trodde man sig genom lag kunna
icke blott förekomma prisstegring å vissa förnödenhetsvaror,
utan äfven fixera värdet å ofonderade kreditsedlar. Rörande
myntvärdet afgåfvos vid riksdagarne mångartade förslag, det
ena korsande det andra, de flesta syftande till tvångsåtgärder,
välmenta, men opraktiska. Det verksammaste medlet för
myntvärdets uppehållande troddes vara att tvinga vexelkursen inom
bestämda gränser. Genom utfärdad kungörelse den 26 mars
1745 bestämdes ett visst pris (40 mark för en rdr Hamb.
banco), hvaröfver vexlar icke skulle få stegras. För att desto
säkrare kunna motverka kursstegringen, kontraherades med
ett s. k. vexelkontor, eller egentligen ett enskildt bolag, hvars
delegare mot betingade förmoner åtogo sig att reglera denna
angelägenhet. Men den erfarenhet, som deraf vans, blef dyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
