Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Ida Raphael, Nya uppgifter från svenska folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara särdeles talrika, men välförsedda och mycket anlitade. Volymantalet
växlar mellan 50 och 2,000 band, anslagen, som beviljas af kyrkostämman,
mellan 25—80 kr. pr är.
Förutom de vid en del af de allmäuna läroverken befintliga
vetenskapliga boksamlingarna finnas ibland äfven lärjungebibliotek. De äro flerstädes
icke blott afsedda för eleverna, utan föräldrar och syskon hafva äfven
rättighet låna hem ur desamma. Läroverksbiblioteken bestå af uppslags- och
läroböcker, pedagogiska afhandlingar o. dyl. Lärjungebiblioteken innehålla
skönlitteratur, geografiska och historiska skildringar. Resebeskrifningar, sagor och
historiska romaner (särskildt Starbäcks) äro de mest efterfrågade böckerna.
Detta gäller icke endast vid dessa bibliotek, utan förhållandet är detsamma
vid sockenbiblioteken. Af inkomna uppgifter från 29 läroverk hafva endast
ett tiotal lärjungebibliotek i egentlig mening. De äro öppna en à två
gånger i veckan i och för bokombyte. Den största boksamling som
omnäm-nes är vid Hudiksvalls läroverk, som har ett bibliotek på 2,200 nr. Där
uppgår utlåningssiffran till 900 pr år. I Uppsala utlämnas 2,000 lån på
1,300 band. I Visby 860 boklån fördelade på 87 lärjungar.
Regementsbiblioteken äro en ny institution. De flesta datera sig från
detta århundrade. Af Sveriges 53 regementen hafva uppgift inkommit från
23. Här är endast tal om de bibliotek, som äro tillgängliga för
manskapet. Intet har tillkommit genom statsanslag, utan de hafva bildats genom
frivilliga bidrag, nykterhetsföreningar, K. F. U. M. o. s. v. De årliga
anslagen hämtas dels ur marketenteri- och soldatkassorna, dels genom gåfvor. I
betraktande af bibliotekens ungdom och ekonomiska grund är det
förvånans-värdt huru de hunnit bli så stora. Vid Bohusläns regemente t. ex. har det
på ett år anskaffats 1,000 band och vid Älfsborgs regemente 600. De
hand-hafvas vanligen af en korporal eller vid öfningsplatserna af en värnpliktig
student. Läs- och skrifrum äro tillika med biblioteket ofta inrymda i
soldathemmet eller sjukstugan. Vid ett och annat regemente där bibliotek saknas,
yttras, att “behofvet däraf anses vara rent af trängande“. Flerstädes beviljas
lån icke utom läsrummen bl. a. för att vänja manskapet att där samlas under
fritiderna.
Utlåningssiffran är synnerligen stor. Vid Norrlands dragonreg. var den
900 under tiden 1 juli 1902—1 maj 1903. Under öfningstiden gå lånen upp
till 60 à 70 om dagen. Mycket göres nog också för att underlätta åtkomsten
af böckerna, “då det torde ha visat sig att ett flitigare användande från
manskapet endast då kan påräknas, då det har böckerna så tillgängliga, att
ingen som hälst företagsamhet behöfs, för att komma sig för att låna, utan
detta kan gå för sig när som helst under hvilotiden och på samma plats,
där de i alla fall då vistas“.
Af dessa ofullständiga uppgifter kan ej någon allmän slutledning
dragas. Det vore önskligt, att vid kommande enquêter uppgifter rikligare
in-flöto, så att en noggrann statistik kunde uppgöras.
/. R -l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
