Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Ida Raphael, Nya uppgifter från svenska folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya uppgifter från svenska folkbibliotek.
Sedan den af föreningen Heimdal på slutet af 1890-talet föranstaltade
undersökningen angående folkbiblioteksverksamheten i Sverige, har ej något
väsentligt nytt framgått genom de förfrågningar som af Folkbildningsförbundet
ställdes till folkskoleinspektörer och läroverksrektorer. En hel del nya bibliotek
ha sedan dess visserligen upprättats, men från många af dem kunna upplysningar
ej erhållas på grund af deras privata karaktär.
De föråldrade sockenbibliotekens antal har snarare minskats än tvärtom.
I de af folkskoleinspektörerna afgifna meddelandena omtalas ofta
olämpliga, förfallna och utslitna böcker, som nästan aldrig anlitas, isynnerhet tyckes
så vara fallet i Småland och på Gottland. Och så länge biblioteken lämnas
utan allt ekonomiskt understöd, som på så många ställen är fallet, och
nyinköp aldrig äga rum, är det ju lätt att inse, att de måste bli föråldrade och
obegagnade. Att de boksamlingar, som ej förnyats sedan 1860—70-talet
nu ligga gömda och glömda i någon vrå, är ju ej att undra på.
Längst uppe i norr verka de stora afstånden och befolkningens
bristfälliga kunskap i svenska språket hämmande på hela biblioteksverksamheten.
Det tillsvidare nordligaste sockenbiblioteket är beläget i Kiruna, men den
nuvarande folkskoleinspektören i Sveriges nordligaste distrikt arbetar på att få
till stånd socken- eller skolbibliotek högt uppe vid finska gränsen, och önskar
"att södra fosterlandet ville hjälpa i den andliga nöden, så som det hjälpt
i den lekamliga".
Af 28 sockenbibliotek i ett distrikt af Hernösands stift äro endast 3 i
något så när godt skick. Undantag finnas naturligtvis från det allmänna
dåliga tillståndet. Mest anlitade äro biblioteken i Uppsala stift, men där äro
de också tämligen stora. Så finnas några med öfver 1,000 band, och
boksamlingar på 6—700 band äro rätt vanliga. Från Vesterås och Linköpings
stift saknas alla upplysningar, men från föregående undersökningar är det
bekant, att verksamheten varit mycket liflig. I Dalame har bildningsbegäret
varit särskildt stort.
I Nerike finnas sockenbibliotek inom alla församlingar, men ej många
förtjäna detta namn. Undantag finnas dock, där bibliotekarien, som vanligen
är skolläraren, är intresserad för saken, och utverkar sig anslag till inköp af
ny och lämplig litteratur. Under det sista årtiondet har i Värmland allt som
oftast lämnats understöd af “Föreningen för spridande af nyttig folkläsning i
Karlstads stift“. Alla andra upplysningar om därvarande sockenbibliotek
saknas, och man får endast hoppas, att penningebidragen befrämjat allmänhetens
läslust. Uppgifterna från Växiö stift äro de enda, [som tala om en årlig
afgift för låntagame, växlande mellan 25 och 50 öre. Såväl i Skara som i
Göteborgs stift föra biblioteken en mycket tynande tillvaro. Vid de mera
betydande orterna af Lunds stift äro biblioteken stora och i godt skick, samt
som en naturlig följd däraf äfven flitigt begagnade. Vid de mindre platserna
ligga de dock i samma sorgliga lägervall som på så många andra ställen.
Först genom sockenbibliotekens dubbla beroende af skolråd och
kommunalstämma och sedan genom deras fullständiga öfverlåtande till den
sistnämnda institutionen (Kungl. Majrts utslag ö/-2 1867) blefvo de så
af-skilda från folkskolan att år 1895 beslöts bildandet af skolbibliotek, som
skulle stå i omedelbart beroende af folkskolan. Skolbiblioteken tyckas ej
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
