Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Bibliotekarien Fredrik Nilsson, Ett praktiskt expeditionssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokkorten i olika kulörer för hvarje sådan grupp, då korten lättare åtskiljas,
såväl vid sorteringen, som efter placeringen i utlåningsfacket.
Vid lånens återlämning är det ännu enklare: Oskar Olsson
återkommer om ett par tre veckor, eller skickar ett bud, med Strindbergs Götiska
rummen. Bibliotekarien behöfver icke alls fråga efter något lånarenummer
eller hvem som haft boken, på permens insida ser han genast datostämpeln
7/:, och i gruppen för denna dag finner han lika snabbt bokkortet A 2: 107,
som stämmer med bokens beteckning, kortet uttages ur Oskar Olssons
kort-påse och insättes i den omtalade kortfickan å bokpermen, hvarpå boken
återställes på sin plats i biblioteket.
Det är hela proceduren och har jag icke lyckats att nog klart
åskådliggöra densamma, så är detta ingalunda systemets utan mitt eget fel!
Hvilka äro nu det Browne’ska systemets företräden vid en jämförelse
med andra, exempelvis “Göteborgssystemet“? Dess största förtjänst är
onekligen den, att icke någon skrifning af tusentals boknummer behöfs;
sedan bokkorten och kortpåsarne äro utskrifna och böckerna iordninggjorda
verkar det hela rent mekaniskt. Därtill kommer att huru många personer
som hälst kunna biträda vid expeditionen och utlämna böcker, alldeles
oberoende af hvarandra, och hvad detta betyder inses nog där expedieringen skall
forceras på en eller två kvällstimmar eller i bibliotek med regelbundet stor
frekvens.
Ingen registerbok behöfves — de af låntagaren undertecknade
förbindelserna ordnas i namnalfabetisk följd och bilda det bästa registret!
Så kommer det vid journalsystem ytterst besvärliga arbetet att
oupphörligt “gå igenom“ journalen för att utskrifva påminnelser till försumlige
låntagare. Hvad detta vill säga tror jag mig något känna till, då jag dess
värre får skicka ut omkr. 2,000 sådana påminnelser per år. I kontojournalen
har jag likvist låntagarens namn, yrke och adress på ett ställe, men med
“Göteborgssystemet“ måste jag först gå igenom alla lånekorten, där
upplysning visserligen fås om hvem som haft en bok för länge och personens
namn, men dessutom måste jag gå till registerboken för att få hans yrke
och adress. Med Browne’ska systemet bortfaller totalt allt detta sökande,
utan här gifva de slarfviga låntagame sig själfva tillkänna — precis på
dagen! Som förut relaterats ordnas ju de utlämnade böckernas bokkort i
grupper för hvarje dag, med en datosticka emellan. Vi antaga att 7/5
utlämnades 105 boklån och lika många bokkort funnos alltså i kortgruppen för
den dagen. Efter hand lämnas lånen tillbaka, och kortgruppen minskar; 2s/5
utgår de 3 veckornas lånetid och då är det antingen alldeles tomt mellan
datostickoma 7/5 och */. eller ock, hvilket är det troligaste, finnas några
bok-kort kvar, representerande böcker som äro ute öfver tiden. Bland dessa
finnes t. ex. kortet A 2: 107 i Oskar Olssons kortpåse, å hvilken jag har
alla de uppgifter som kräfvas för att skicka honom ett påminnelsebref.
Kortpåsen har, som synes å fig. B., ett par punktlinier, afsedda att ifyllas vid
adressförändring, då den gamla adressen öfverkorsas.
I stora bibliotek, där man icke alltid kan hålla så god kontroll bland
en mängd besökare, händer det icke så sällan att en eller annan mindre
samvetsgrann låntagare, synnerligast om han haft boken längre tid och skall
betala något för den, helt enkelt lägger boken på disken eller annan plats i
lokalen och därpå går sin väg. Användes nu lånematrikel står bibliotekarien
vanligen ytterst rådvill om hvem som på detta sätt “lämnat igen“ sitt bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
