Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Bibliotekarien Fredrik Nilsson, Ett praktiskt expeditionssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lån och det går kanske veckor innan han får veta det; fröken Larsen tar det
med lugn, hon slår upp sin katalogjournal, finner där lånarenumret och söker
så fram motsvarande lånekort; men med Browne’ska systemet är det ännu
bekvämare, på permen finnes utlåningsdato och i den datogruppens kort
sökes gärningsmannen! Icke häller kan, i följd af dessa datostämplar, tvister
uppstå om när en bok är lånad.
Kommer så den ytterst viktiga frågan om en ordnad och tillförlitlig
statistik, ett spörsmål som nog förtjänar sitt eget kapitel vid tillfälle och som
blir fullt aktuelt ju mer vi närma oss den tid, då, som vi hoppas, äfven de
svenska folkbiblioteken sent omsider skola komma i åtnjutande af statsbidrag.
Då är det icke nog med en genom mycket arbete åstadkommen
kuriositets-statistik, där man visserligen kan tala om att “Karolinerna" varit ute 77
gånger under året och Haeckels “Världsgåtorna“ 9 gånger, men där man
icke kan vid hvilken tid som hälst snabbt och korrekt besvara en förfrågan
om huru många volymer skönlitteratur (A) eller filosofiska arbeten (K) som
under en kortare eller längre period lånats ut. Detta låter sig icke göra
med “Göteborgssystemet“, men går däremot alldeles utmärkt med det
Browne’ska, se i detta fall fig. D. Ty viktigast är väl dock, att känna till
huru mycket vissa ämnesafdelningar i ett bibliotek anlitas, framför ett
speciellt arbete af en speciell författare. Men vill jag stilla min egen eller andras
nyfikenhet i det afseendet så går det också mycket väl, där det Browne’ska
systemet begagnas — jag går endast till hyllan, tager fram den önskade
boken och — räknar datostämplame!
Med detta tror jag mig ha nämnt de väsentligaste fördelame hos det
Browne’ska expeditionssystemet, ehuru ännu flere finnas. En del kostnader
och icke så litet arbete kräfves ju för att få ett bibliotek iståndsatt att
begagna systemet, men detta göres en gång för alla och uppväges snart nog
af den afsevärda lättnaden i expeditionsarbetet och de minskade utgifterna
för anskaffning gång efter annan af eljest behöflig arbetsmateriel. Nordens
utan tvifvel främste folkbiblioteksman, efter hvad jag djärfves påstå,
bibliotekarien Nyhuus i Kristiania, tvekade icke att 1899 införa systemet vid
Deicli-manske Bibliotheket, som dock hade mellan 60- å 70,000 band, och de
vunna erfarenheterna där ha gifvit till resultat, att systemet i närvarande
stund användes vid samtliga de 6- å 700 norska folkbibliotek, som åtnjuta
statsunderstöd.
Vid vårt lands största och mest anlitade folkbibliotek, Stockholms
Arbetarebibliotek, pågår redan förarbetet för en “systemförändring“
innevarande sommar (den döda säsongen är ju lämpligaste tidpunkten) och jag kan
icke annat än uttala min lifliga önskan, att systemet må finna väg till alla de
bibliotek, där man vill arbeta rationellt, med största möjliga trygghet och
tidsbesparing. Det stora flertalet svenska folkbibliotek äro ännu så
jämförelsevis små, att en förändring till det här skildrade systemet icke ställer sig
så synnerligen kostsam eller besvärlig, hälst då materielen icke behöfver
rekvireras från utlandet. En hufvudstadsfirma, Wilhelmssons Boktryckeri-A.-B.,
har nämligen intresserats för saken och för redan hvad som erfordras i lager.
För t. ex. ett bibliotek om 3,000 band och 500 lånare kan utgiften för en
gång beräknas till 50 å 60 kr., en ganska måttlig kostnad. (Se närmare
härom annonsen i detta nummer.)
Undertecknad hade icke tagit till orda i denna sak, om det ej varit af
intresse att möjligen kunna gagna någon eller några af de många som syssla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
