Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Fredr. Nilsson, Det Browneska expeditionssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det Browneska expeditionssystemet
är nu fullständigt genomfördt och i dagligt bruk vid Stockholms
Arbetarebibliotek, i Centralbiblioteket fr. o. m. 1 sept. och i Södra biblioteket från
början af okt. månad. 1 och för förändringen höllos biblioteken stängda
hvartdera en vecka, en synnerligen kort tid, då vi hade c:a 15,000 band att
ställa i ordning med kort och fickor, men allt gick dock bra och på bestämd
dag kunde utlåningen åter börja. Själf var jag ju på förhand bekant med
och öfvertygad om det enkla och praktiska systemets fördelar, men det
gläder mig likväl att nu kunna konstatera den tillfredsställelse med det nya
systemet som också råder hos bibliotekets personal och bland alla våra
låntagare, hvilka vunnit icke minst på förändringen.
I senaste n:r af “Folkbiblioteksbladet“ har d:r L. Wåhlin ordat ganska
utförligt om det Browneska systemet och det i Göteborg begagnade, med
anledning af en min föregående uppsats. En del skulle nog förtjäna att
bemötas äfven i hvad d:r W. anfört, men jag anser det tämligen hopplöst
med “genmälen“ i en kvartalsskrift, då man icke kan begära att läsame
kunna behålla i minnet hvarje detalj som anförts i en artikel för 3 å 6
månader tillbaka och då upprepningar af det redan sagda skulle alltför mycket
inkräkta på tidskriftens utrymme. Men när d:r W. plockar bort journalen
och registerboken, ordnar om lånarekorten i datogrupper etc., så må jag
bekänna, att sedan återstår icke så mycket af det expeditionssystem, som
fröken Larsén ursprungligen skildrade och hvilket min första artikel gällde!
D:r Wåhlin finner det vara en “smula öfverdrifvet“ mitt påstående, att det
Browneska systemet kan tillämpas vid alla bibliotek, oafsedt typ eller storlek.
Till detta vill jag endast erinra om, att min uppsats gällde specielt
folkbiblioteken, äfven när där talades om “typ eller storlek“; vi ha ju dock på
detta område att räkna med sockenbiblioteken, med städernas arbetare- och
folkbibliotek, med bibliotek som ha fria eller betalda boklån etc., alltså skilda
typer, och i fråga om storleken finnas bland dessa bibliotek sådana som
omfatta 15,000 band, såväl som de hvilka äga endast ett 100-tal. Jag
medger dock att mitt yttrande i den punkten kunde missförstås, hvilket jag också
förklarade d:r W. vid vårt sammanträffande i Göteborg för några månader
sedan.
Vid Stockholms Arbetarebibliotek har emellertid tills dato redan
expedierats mer än 14,000 utlån med det Browneska systemet utan någon
olägenhet eller det ringaste missöde; icke heller har någon inskränkning behöft
göras i den rätt våra lånare alltid haft, och flitigt begagna sig af, att erhålla
tre band i lån pr gång. Det vill jag endast tillägga, att här har
systemförändringen stadgat vår mening om det Browneska systemets fördelar, icke
blott i fråga om lättnad i arbetet och större öfverskådlighet, utan äfven i
åtskilliga andra afseenden.
Till sist kan det möjligen vara af intresse för “Folkbiblioteksbladets“
läsare att erfara, det systemet redan vunnit anslutning på vidt skilda platser
i landet. Utom vid Stockholms Arbetarebibliotek tillämpas det sålunda äfven
vid fem andra bibliotek i hufvudstaden, däribland vid vårt mest anlitade
för-samlingsbibliotek, och hvad landsorten vidkommer, har jag meddelanden om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
