Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Bibliotekarien N. J. Nyström, Sundsvalls stads folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relsens framställning beslöt, att biblioteket skulle såsom en tillgång i stadens
allmänna räkenskaper upptagas och af stadens revisorer årligen granskas.
Året 1897 var äfven i andra hänseenden ett märkesår. Den lokal i
Altinska slöjdskolan, som varit upplåten för bibliotekets behof» behöfde
skolrådet nu mera för annat ändamål, och man måste se sig om efter ny
lägenhet. Det lyckades också att i Enskilda bankens hus vid Vängåfvan få hyra
två rum, hvilka innehades till hösten 1900, då staden blef i ’tillfälle att i
Tekniska afton- och söndagsskolans hus upplåta tre rum för bibliotekets
räkning. Denna lokal innehafves fortfarande, och användes det ena rummet till
biblioteks- och expeditionsrum och de två återstående till läsrum.
År 1898 utgafs bibliotekets första katalog, hvilken fyra år därefter
åtföljdes af ett supplement och innehåller boksamlingen nu något mer än tre
tusen band, företrädesvis modem litteratur inom skilda områden, såsom
religion, historia, geografi, reseskildringar, skönlitteratur, samlingsverk, filosofi,
sociologi, juridik, tidskrifter och tidningar m. m.
Under de första åren af sin utvecklingsperiod verkade Sundsvalls
folkbibliotek företrädesvis genom att tillhandahålla böcker för läsning på stället,
enär boksamlingen var mycket, begränsad till sitt omfång, och det syntes
styrelsen nödigt, om biblioteket i en framtid skulle mäkta tillfredsställa
behof-vet i ett så pass stort samhälle, tänka sig anläggningen stå på en relativt
bred bas. Med tanken riktad härpå utlämnades böcker från biblioteket
endast till personer, som för studieändamål önskade göra grundligare ströftåg i
ett eller annat ämne. Såsom en öfvergång till ett intimare samband med
hemmen uppsattes för ett par år sedan några vandringsbibliotek, hvaraf
åtminstone två varit i bruk så godt som hela tiden. Det är styrelsens afsikt,
att redan under loppet af innevarande år kunna öppna biblioteket för en
allmännare utlåning och sålunda steg för steg närma sig det yttersta syftet, som
är att göra bibliotekets bokskatter tillgängliga för alla samhällets invånare.
En dansk författare gjorde för några årtionden tillbaka — det var under
skandinavismens blomstringsperiod — en turistfärd genom en del provinser
i vårt land, däribland det minnesrika Dalame. Då han en afton samtalade
med en af dalaallmogens småflickor, som helt förtroendefullt gungade på
hans knä, och frågade henne, om hon visste, hvilket språk han talade,
svarade barnet: “Du talar ju svenska“. Uppmuntrad af detta svar från det
okunniga barnets läppar insatte han sin rika begåfning och sin mindre
vanliga författaretalang i skandinavismens tjänst. Och sant är ju också, att de
nordiska språken äro hvarandra så lika, att folk med någorlunda god
folk-skolebildning utan svårighet läser såväl det ena som det andra. Då man
tillika vet, att öfversättningar, äfven de mest noggranna, förlora något af sin
originalitet, har styrelsen gjort försök att med biblioteket införlifva till en
början norsk litteratur. Genom norska kyrko- och
undervisningsdepartemen-tets benägna tillmötesgående har biblioteket erhållit samma villkor som de
af norska staten understödda folkbiblioteken. Urvalet gjordes i samråd med
bibliotekarien vid Det Deichmanske Bibliothek i Kristiania hr Haakon Nyhuus,
hvilken som bekant inlagt stora förtjänster vid de norska folkbibliotekens
organisation, katalogisering och vård.
Då hr Nyhuus uti en i Social Tidskrift införd uppsats gifvit antydan
därom, att liknande tillmötesgående vore att vänta för de svenska
folkbiblioteken i allmänhet, och, då vi hafva både glädje och nytta af att göra
bekantskap med de norska biblioteksböckemas utstyrsel, katalogisering och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
