Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Bibliotekarien Fredr. Nilsson, Folkbiblioteken i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boklån år 1903 ha vi under 1904 raskt ryckt upp till 185,820 boklån, med
en ökning för året af mer än 51,000 lån! För grupp A har utlåningen nära
nog fördubblats, tack vare det nya Kungsholmsbibliotekets enormt ökade
utlåning från 7,270 lån 1903 till 33,748 utlån 1904 — alldeles visst -svenskt
rekord“. De mer än blygsamma siffrorna för Klara, Mari$ och
Storkyrko-församlingarnes bibliotek, resp. 410, 900 och 1,035 boklårt för ett helt år,
föranleda lätt den ref lektionen, huruvida desamma skötas på bästa sätt eller
om de ens ha egentlig mark för sig. Vid församlingsbiblioteken äro
boklånen alldeles afgiftsfria, men trots detta och trots att gruppen förfogar öfver
betydligt starkare bokbestånd så slås den likväl af grupp D,
Arbetarebiblioteket, som för året utlämnat 78,514 betalda boklån. ‘Resultatet här, med en
årsökning af 7,288 lån, är så mycket mer öfverraskande, som biblioteket dels
hölls stängt ett par veckor på hösten i och för systemförändring vid
expeditionen, hvarefter lånevillkoren något skärptes, dels förlorat en mängd lånare,
som öfvergått till de fria lånen vid Kungsholmsbiblioteket. Det sistnämda
gäller äfven i fråga om Kungsholmsafdelningen af Folkbildningsförbundets
bibliotek och vid jämförelserna inom grupp B bör vidare erinras därom, att
Katarinabiblioteket under 1903 var i verksamhet icke fullt 2 månader.
Svagast står onekligen gruppen C, där endast goodtemplames bibliotek
lyckats Öka sin utlåning, medan de båda andra gått tillbaka. Det samlade
resultatet, 12,801 utlån på 9,055 band, blir ju icke ens 11/2 lån pr volym
och år; om man ställd inför detta faktum framkastar spörsmålet, huruvida
frekvensen vid dessa bibliotek motsvarar arbetet och kostnaderna för
desamma, så må det sannerligen förlåtas!
För hvarje intresserad biblioteksföreståndare bör det vara af stor vikt att
så ordna utlåningsexpedieringen, att han när som hälst kan lämna besked
om huru mycket och i hvilken proportion bokbeståndets olika afdelningar
anlitas. Därigenom erhålles också den säkraste vägledningen för
nyanskaffningen. Innan större likformighet vunnits äfven i detta hänseende är det
svårt att få fram fullt tillförlitliga uppgifter, men som framgår af tabellen är
dock en början gjord i denna redogörelse. Att gruppen A här kommer lägst
med blott 10,5 proc. utlånad facklitteratur förklaras dels däraf, att
“facklitteraturen“ vid församlingsbiblioteken i många fall är föråldrad och till stor del
omfattar religiösa arbeten, dels af den afsevärdt höga procenten unga
låntagare. Med hänvisning till hvad här redan anförts angående
Arbetareinstitutets biblioteks särställning kommer Arbetarebiblioteket alltså äfven här såsom
nummer ett i hvad det gäller frekvensen af facklitteratur, som där tillgodoses
med nya kuranta arbeten. Procenttalet för Folkbildningsförbundets bibliotek
är ingalunda dåligt och mer än dubbelt högre än t. ex. vid de köpenhamnska
folkbiblioteken.
Slutligen har här medtagits uppgifter om bibliotekens årskostnader,
inclusive nyinköp, bindning o. s. v., med fördelning af summan på
antalet boklån. Här bör dock anmärkas, att biblioteken inom gruppen C, liksom
äfven flertalet inom gruppen A, åtnjuta fria lokaler, ljus och värme,
hvar-igenom kostnaden pr utlån blir åtskilligt missvisande och betydligt lägre än
hvad eljest skulle vara förhållandet. Man kan likväl icke undgå att
observera huru trots detta hvarje boklån vid Klara församlingsbibliotek drager en
kostnad af — 2 kr. och 20 öre och vid Storkyrkoförsamlingens af 1 kr. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
