Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Bibliotekarien Fredr. Nilsson, Folkbiblioteken i Stockholm - Redaktör Sverre Patursson, Færöiske biblioteker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öre! Folkbildningsförbundets kostnad af 50,5 öre pr utlämnat boklån* får
tillskrifvas rätt höga hyres- och aflöningsutgifter. ’
Ser man på bibliotekens ekonomi gör sig mer än eljest den tanken
osökt gällande, att vi här i Stockholm slösa väl mycket med såväl arbete
som penningar och att åtskilligt vore att vinna om vi komme därhän, att i
stället för de många små äga färre, men större och bättre rustade bibliotek. ^
önskas bevis för detta vill jag till sist endast draga en liten jämförelse
mellan Stockholm och Kristiania. Vi sakna ännu något i verklig mening
kommunalt folkbibliotek, men äga 16 andra med tillsammans bortåt 51,000
band och för föregående år sammanlagdt cirka 186,000 boklån. Det stora
folkbiblioteket i Kristiania, “Det Deichmanske Bibliothek“, räknar 76,000 band
och hade år 1904, på en folkmängd en tredjedel mindre än Stockholms,
446,000 utlån. Men, invänder någon, hvilket arbete och hvilka kostnader
måtte icke kräfvas för ett sådant bibliotek! Ja, medan för våra 16 utan
enhetlig plan arbetande Stockholmsbibliotek behöfves bortåt ett 40-tal personer,
af hvilka många icke åtnjuta någon som hälst lön för sin möda, reder sig
det stora Kristiania-biblioteket med förutom bibliotekarien 16 fast anställda
assistenter; och senaste årets kostnader för hela detta stora företag belöpte
sig till 52,567 kr., medan vi här i våra små förhållanden under samma år
plottrade bort 48,000 kronor.
Detta är misshushållning!
Fredr. Nilsson.
Fseröiske biblioteker.
I början af 1905 gästades Stockholm af Herr Sverre Patursson från Torshavn på
Färöarna, hvilken härstädes höll ett par särdeles intressanta föredrag om Färöarnas
historia, deras natur och allmänna kulturförhållanden. Trots sin afskilda belägenhet
långt ute i Oceanen (halfvägs mellan Island och Norges västligaste punkt) har den
lilla ögruppens fattiga befolkning på alla sätt sökt att så mycket som möjligt
tillgodogöra sig den moderna kulturens vinningar. Det torde hafva ett visst kuriositetsintresse
för tidskriftens läsare att taga del af följande uppsats, som Herr Patursson efter
anmodan haft vänligheten tillställa oss.
Redaktionen.
På visse forskellige pladse af öeme kan man finde enkelte af de
så-kaldte sognebiblioteker eller rettere sagt rester af sådanne. En del af disse
bogsamlinger er oprettede omkring midten af forrige århundrede. Nu står
de tilstövede, uordnede og delvis ödelagte af möl. Ingen förnyelse eller
suplering finder sted Fölgen er at mgen heller benytter dem. De ¿tår
der som rene antikviteter. Den almindelige befolkning erindrer dem vel
heller ikke laenger
Disse bogsamlinger er tilkomne på den måde, at en eller anden af
öernes embedsnjaend, saerlig af praesterne, har som gave tilstillet sognet en
del böger fra dferes privatbibliotek.
* Den ärade artikelförfattarens framställning i denna punkt blir nog, livad beträffar
Folkbildningsförbijndet, en smula missvisande. Då Förbundet inom sina bibliotek lägger
stor vikt vid läsningen pä stället (Ar 1904 uppgingo lånen för läsning på stället till
77,556) måste dessa lån tagas med vid beräkningen af hvad bibliotekens utgifter gifva
för valuta. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
