Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Fru Cecilia Bååth-Holmberg, Hembygdslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prästerna här uppe i obygderna verkat för kulturen; det framgår ej minst af
det faktum att dess förf. är präst. Denna bok är synnerligt lämplig för
folkbibliotek. Ett litet särtryck ur sitt större arbete utgaf förf. 1892:
*Ljus-narsbergs kyrka 1635—1891*.
År 1813 hade Västmanlands läns Hush.-sällskap följt föredömet från
Örebro och satt på sitt program utgifvandet af sockenskildringar. Den första
af dessa utkom i sällskapets handlingar 1827: *Försök till historiska
anteckningar öfver Tärna socken> af G.. Bergman. Skriften är 135 sidor stark,
försedd med karta och talrika tabeller samt blef af sin tid högt ansedd. Säkert
är att man får liflig inblick i forna dagars , landtförhållanden, åkerbruk och
lefnadssätt. Förf. tyckes vara drifven af varm önskan att rycka upp sin ort ur
ekonomisk och moralisk dåsighet och lojhet.
Samme författare, utgaf också på H. S:s bekostnad, »Försök till
beskrif-ning öfver Kila so c kem 1828, en likaledes högst värderik liten skrift på 82
sidor, hvari förf. ifrigt och varmt talar för småbruket och de mindre
bemedlades rätt att kunna förvärfva en tryggad framtid.
Samma år, 1828, utkom, alltjämt på H. S:s bekostnad — detta hade år
1816 ånyo uppmanat alla länets präster att skildra hvar och en sin socken
—r en af prosten Kihlman i Kumla förf. * Beskrifning öfver Kumla socken»,
191 sidor med en högst intressant sockenkarta och än i dag värderik som
källskrift.
Ett ännu större arbete på 400 sidor, likaledes tillhörande H. S:s
handlingar, är Ångmans »Försök till Beskrifning af Norbergs Bergslags Härad
och dess gamla Järn-Bergslag*. Detta arbete omfattar 4 socknar, Norberg,
Karbenning, Västanfors och Våla; däri är nedlagdt ett rikt resultat af verklig
forskning, både hvad angår ortens historia, ekonomiska utveckling, topografi
och andra naturförhållanden. Också Fellingsbro socken fann sin skildrare i
J. W. Sjöquist 1842; denna en af Mälarnejdens märkligaste socknar har
dessutom flera gånger beskrifvits på latin.
Dessa gamla sockenskildringar med detaljupplysningar om folkets
lefnadssätt och vanor, lynne och åskådning, med ofta noggranna redogörelser
för de gamla kyrkornas minnen, epitafier, kyrksilfver, bilder och helgonskåp
äro ofta färgrika kulturmålningar. Deras trovärdiga stil ökar mer än minskar
intresset af studiet. De ha också än i dag förmåga att fängsla enkelt folk,
och under resor i Västmanland har jag ofta i landtmannahem sett dem som »
kära skatter, genom hvilka minnet af fäderns traditioner hållits léfvande och i
helgd.
Till sockenbeskrifningarna torde väl kunna räknas F. U. Wrangels
stora arbete: »Anteckningar om Rytterns socken», 1886, med motto,» Sum lä
Padrina». Detta arbete är resultatet af forskningar i olika arkiv på de inom
Ryttern belägna stora godsen Fiholm, Tidö m. fl. Det behandlar en högst
intressant del af Västmanland, ty i denna ligger ej endast många gamla
berömda herresäten, det finnes också här en mängd fornminnen; förf. har samlat
sägner och historiska minnen; han skildrar den sköna Mälarbygden, dess
landthushållning, dess säterier, hemman, skolor, kyrkor, holmar och öar. En
»socken» som denna visar ett öfvermåttan skönt stycke Sverige, och harman
studerat Wrangels utmärkta bok, så har man solidt ökat sin kännedom om
en svensk folkbygd. Den lämpar sig, denna bok, enligt min mening till
läsning för alla intresserade människor, kanske mest pä landet, ty stadsbon
skall svårligen i sitt inre kunna känna det gensvar, som boken väcker hos en,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
