Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Fru Cecilia Bååth-Holmberg, Hembygdslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på landet bosatt man eller kvinna; den senare skall ur den känna fläkten
från sina egna fält och ängar, hans insikt Ökas och därmed stärkes kärleken
till det egna. Wrangels bok är ett af de bästa detaljarbetena öfver det
nutida Västmanland.
Bland senare tiders sockenskildringar märkes en ganska förtjänstfull sådan
1904 öfver Tärna socken af Forsell samt den lilla prydliga ortskriften 1894
»Anteckningar om Nora socken».
Bland stadsbeskrifningar torde en af de äldsta vara öfver Nora, författad
af ofvannämde D. Nohrborg omkring 1760 och tillägnad flere af stadens
myndige män: »Tillåten, Herrar, mig at Er en målning ge Utaf den stad,
som nögd för Eder vördnad hyser. Min teckning utan konst af ingen styrka
lyser, Dock hoppas jag Er gunst lär mildt på viljan se».
På eget initiativ och på egen bekostnad samt för att gagna sitt samhälle
skref och utgaf borgmästare Ch. Nordin 1842 »Försök till historisk och
statistisk beskrifning öfver Sala stad*. Det gamla Arboga är förvisso en af
Sveriges mäst minnesvärda städer; t den har också funnit sina kröniköjer; först
i komminister J. B. Lohman, hvars »Arboga Känning» 1737, på sin
tid väckte stor hänförelse ej minst emedan den var på svenska och ej på
latin, samt emedan den, som det heter i en af de många tackdikterna till
förf., låtit »Oss så nett förstå De gamlas rätta fröjd och seder, De nyas
pläg-sed likaså». År 1892 utkom Arboga Krönika af regementspastor G.
Bergström, en forskare af rang. Hans arbete, grundadt på omfattande
käll-studier i första hand, är utan tvifvel en af de bästa monögrafier, vi äga,
stämningsfull, underhållande och i högsta grad historiskt och fosterländskt
väckande. Det vore en lycka, om vår läsande landtbefolkning mer och
mer funne intresse i en bok som denna; däraf skulle uppstå större
solidaritet i tankar och uppfattning och människorna skulle lära bättre förstå både
»tidernas sammanhang» sedan fädernas dagar och de gemensamma intressen,
som förena alla Sveriges inbyggare. Härför kan folkbiblioteken verka
genom att tillhandahålla böcker som denna. Samme förf. utgaf 1898 den
lilla vackra broschyren »Medeltidsmålningarne i Arboga stads kyrka.
Fraff.-ciskanerminne», en liten skrift, som trots dess af mystik präglade ton är
ägnad att väcka vördnad för och kärlek till det härliga templet samt att hos den
oinvigde väcka ett rätt förstående af skönhetsglansen därinne och af fädems
tro, i det den påpekar de trådar som knyta nutidens människor till de döda
släktena. Heder åt alla, ’som så verka för sin sartitids väckande!
Till prästlitteraturen bör väl också räknas »Vesterås stifts Herdaminne»
af J. Fr. Munktell, 1843, tre stora band, af hvilka l:a och delvis 2:a bandet
behandla de kontrakt, som finnas inom provinsen Västmanland. I förbigående
vill jag nämna, att detta verk är ett resultat af 50 års forskning och
ordnande !
En af de första mera »folkliga» geografier öfver Sverige torde vara
Tunelds, utkommen 1740 men sedan tryckt i många upplagor, den senaste
jag sett bär årtalet 1828. Jag har upprepade gånger i västmanländska hem
påträffat denna bok, som i snart 100 år gått i arf inom familjen och än i dag
studeras och citeras* naturligtvis särskildt den del som rör Västmanland, dess
geografiska förhållanden och historiska minnen. En än mer populär bok är
»Beskrifning öfver Wästmanland med sina städer, härader och socknar» af
Olof Grau, 1754. Detta torde, mig veterligt, vara det allra första utförliga
arbete öfver hela Västmanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
