Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Fru Cecilia Bååth-Holmberg, Hembygdslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den omständighet jag nyss påpekade rörande Tunelds popularitet jämte
den, att flera västmanländska tidningar funnit fördelaktigt att skänka sina
prenumeranter som bilaga »gamle Grau», visar att dessa gamla böcker ännu
äro gångbara, ja, kära för befolkningen.
En liflig, instruktiv skrift är äfvenledes »Några bidrag till Sala
silfver-verks och Bergslags historia», 1885, af Th. Nordström.
Bland mera »allmänna» verk, som behandla äfven Västmanland, vill jag
nämna, Rudbecks »Försök till beskrifning öfver svenska städer» 1855 ;
vidare W. Thams »Beskrifningar» öfver olika län i Sverige 1849, också
Västerås län. Skildringen af detta, 171 sidor, är emellertid för gammal att
nu med nöje läsas och dock ej gammal nog att äga de riktigt gamla
skildrin-garnes förut omtalade värme. Den kan dock vara af värde för detaljforskare.
I »Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige», redigeradt af
G. Thomée, 1859, finnas många goda och ganska utförliga skildringar af en
mängd ställen och socknar i Västmanland ; detta samlingsverk torde vara ganska
värderikt^ än i dag. I »Top. statistiska uppgifter» om Vesterås län finner man
naturligtvis idel sakförhållanden; af särskildt intresse är den skildring af länets
geognosi, som författats af bergshauptman af Forselles, vid Sala grufva. En
stat. top. beskrifning öfver »Konungariket Sverige» utgafs 1875 af lektor M.
Höjer, som häri inrymmer Västmanland på 65 sidor. Hela arbetet är
naturligtvis lämpligt som uppslagsbok äfven i folkbibliotek. Allt, som kan sprida
ljus öfver landet, öfver orterna, detaljarbeten eller öfversikter, allt som kan
stärka kärleken till Sverige är lämpligt för dessa bibliotek. Man kan välja
många olika medel; jag har sett hur i samma hem en älskat läsa gamle
Tuneld, medan en annan medlem sökt kunskap ur ett modernt arbete. Det
skadar ej om folkbiblioteken kunna tala med många röster och till olika
uppfattningar.
Västmanlands Fornminnesförening, stiftad 1861, började 1873 utgifva sin
årsskrift, som hittills utkommit i fem hft. (1891). Denna årsskrift innehåller
H. Hofbergs uppsatser om fornminnen i Västmanland, men också många
skildringar af yngre dato och goda pennor. Mycket af nöje för både länets
invånare och hvarje kulturhistoriskt intresserad person finnes här. Skildringame
förtydligas af goda illustrationer. En liten monografi, synnerligt lämplig för
västmanländska folkbibliotek är »Djäkneberget vid Vesterås» af en gamma!
djäkne; det är en illustrerad »vägledning», en utförlig beskrifning öfver denna
lika sköna som egendomliga folkpark, ensam i sitt slag i Sverige, kanske i
världen; ett besök där är så godt som en examen i Sveriges historia: stora
namn från alla områden, från nutid och forntid, möta en å bergets klippor och
å bokens blad.
Det största västmanländska praktverk torde vara »Mariakyrkan i Vesterås*
af Agi Lindegren, 1898, tryckt i endast 125 ex.; kan alltså ej bli
»folkbok». Praktfullt utstyrdt och med ståtliga planscher visar det den härliga
kyrkan i dess olika perioder, dess förfall och återuppståndelse., Vi torde ha
få litterära verk i vårt land, som kunna täfla med detta i gedigenhet, yttre
som inre, utstyrsel som sakrik och fängslande text, fängslande, emedan man
förnimmer en konstnärs djupa hänförelse för en stor sak: det värdiga
återupprättandet af ett af Sveriges förnämsta tempel. Kunde en sådan bok
tillhandahållas ett folkbibliotek, skulle den hos vetgirig vaken ungdom verica
sporrande och förädlande, väcka sinne för hög och ädel skönhet i
byggnadsstil samt kärlek till hvad våra kyrkor ha af minnesmärken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
