Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Valdemar Langlet, Litteratur om det moderna Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara öfvertygade om att händelserna i Ryssland i andra linjen ha sin direkta
politiska betydelse äfven för oss; vår ställning i Europas statssystem, vår
yttre, ja äfven vår inre politik kan ej undgå att beröras af utvecklingen och
sakläget inom en stat som geografiskt ligger oss så nära och hvars storlek
är så imponerande.
Vi ha därför alla skäl i världen att med vaken blick och spänd
uppmärksamhet följa dagshändelserna i Ryssland. Därvid möta dock svårigheter.
Först språket, hvilket hos oss tyvärr är föga kändt; detta förhindrar ofta
resor, handelsförbindelser och läsning af ryska tidningar, hvarigenom vi kunde
komma i kontakt med allmänna meningen i Ryssland och lära oss förstå
land och folk så mycket som vi nu känna och förstå Tyskland eller England.
En annan svårighet är öfvervinnandet af häfdvunna föreställningar som äro i
vägen för bättre insikter, en tredje är bristen på lämplig litteratur om
Ryssland.
Denna brist har varit synnerligen kännbar och är det i viss mån ännu,
ehuru åtskilliga hvar i sitt slag förträffliga böcker tid efter annan sett dagen.
Visserligen har det icke erbjudit någon större svårighet för den högre bildade
att med användande af den befintliga litteraturen skaffa sig en någorlunda
riktig bild af lifvet i Ryssland. Men någon verklig folkbok, som enkelt,
sammanträngdt och lättfattligt, i stora klara linjer uppdrager konturerna af
Rysslands folk, land och samhälle, äga vi ännu ej. Till dess en sådan ser
dagen — om den någonsin kommer — få vi nöja oss med att samla
ihop vårt vetande från ganska olika källor. Intrycken bli en smula
kalejdo-skopiska; men sådant är ju lifvet själft.
Redan före det märkliga året 1905 ägde vår litteratur åtskilliga goda
arbeten om Ryssland. Utan att gå tillbaka alltför långt i tiden vill jag här
nämna några, till största delen under 1890-talet utgifna arbeten, som ännu
torde finnas i bokhandeln.
Af svenska författare som på grundval af * selvsyn “ skrifvit om Ryssland
torde i första rummet böra nämnas tre: Alfred Jensen, Johan Stadling och
Eugen Hemberg. Jensens “Slavia, Kulturbilder från Volga till Donau-, första
delen, (Alb. Bonnier, Sthlm 1896, kr. 6), handlar hufvudsakligen om Ryssland
och ger i sina nio kapitel en öfverblick öfver många områden af det ryska
lifvet i stad och på land, i hemmen och i offentligheten. Boken är skrifven
som resultat af mångåriga studier och upprepade resor, författaren är en
auktoritet inom vissa grenar af “russologin- och en vaken iakttagare, en
sund bedömare äfven på de områden där hans speciella intressen icke direkt
beröras. Ett och annat saknas i hans arbete — till exempel universitetsfrågan
och arbetarefrågan, beroende på att dessa “frågor- vid den tiden ännu
knappt voro af genomgripande betydelse. Genom sin lättlästhet, sin lämpliga
“peppring", sina många illustrationer (en smula ojämna, delvis rätt otympligt
återgifna) och sitt förhållandevis rätt billiga pris torde “Slavia- vunnit en
ganska vidsträckt spridning och icke så litet bidragit till att hos vår publik
klara upp begreppen om det östra grannlandet.
Stadlings i detta sammanhang viktigaste arbete är en liten bok som
kom ut redan för femton år sedan “De religiösa rörelserna i Ryssland, efter
tillförlitliga källor och egna iakttagelser- (Alb. Bonnier, 1891). Det är ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
