Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Valdemar Langlet, Litteratur om det moderna Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge främsta platsen af Wallaces verk, hvarom mera nedan] det var dock
under slutet af förra århundradet utgånget ur bokhandeln. Icke mindre
berömd var George Kennans uppseendeväckande bok “Sibirien* (Adolf
Bonnier, Sthlm, 3 delar å 2 kronor) med dess tillägg “Lägerlif i Sibirien*
(samma förlag 2 kr.). De torde numera väsentligen ha värde som historiska
dokument; materiellt har ju Sibirien gått ofantligt framåt sedan tiden för
Kennans besök. Och om äfven hans mörka skildringar från de sibiriska
deportationsortema ännu i många afseenden kunna gälla, så ge de naturligtvis
ej en tillförlitlig bild af de nuvarande förhållanden.
Ett annat äldre verk, som trots sina öfverdrifter ej saknar värde och
ännu kan läsas med lifligt intresse är en bok: * Ryssland under Alexander
III*, som är skrifven gemensamt af flere landsförvisade ryssar, under
pseudonymen E. B. Lanin och som utkom på svenska åren 1892—93 (Adolf
Bonnier, 2 delar å 3 kr.). Första delen börjar med en målande karaktäristik
af ryssen och behandlar därefter de ryska fängelserna samt det sedliga
tillståndet; andra delen behandlar judames betryckta läge, finanserna och
böndernas utsugning, sencuren och den offentfiga moralen, vidare
hungersnöden och koleran samt de kyrkliga förföljelserna, hvarpå författaren slutar
med en karaktäristik af tsar Alexander III. Innehållet är som man ser rätt
mångartadt, utan att dock ge någon fullt omfattande bild af den tidens
Ryssland; emellertid kan den som önskar lära känna Ryssland under Alexander
III:s regeringstid här hämta många värdefulla upplysningar. Någon kritik
bör dock åtfölja läsningen.
Detta gäller i väsentligt högre grad ett litet arbete af den danske
journalisten André Lätken i öfrigt af ungefär samma art: *Från Tsarens rike,
några erfarenheter och minnen* (Alb. Bonnier 1894, kr. 1,50) Den lilla
boken är *flott skrifven*, men ytlig och i det hela väl obetydlig.
Värdefullare är då ett litet häfte med två afhandingar af den berömde
franske rysskännaren Anatole Leroy-Beaulieu: “Ryska förhållanden* (Alb.
Bonnier, 1880, 75 öre). Den ena afhandlingen handlar om det revolutionära
partiet och nihilismen, det andra om pressen och censuren. Författarens
stora L’Empire des tsars är, så vidt jag känner, ej öfversatt till svenska.
Som exempel på en bok utgången från det revolutionära lägret själft
må här också nämnas “Det underjordiska Ryssland* af pseudonymen Stepnjak
(Kravsjinski), öfvers. från italienskan(!) (Z. Haeggström, Sthlm 1883, kr. 3).
Boken är försedd med en läsvärd inledning “Ryssland och nihilismen* af
Hellen Lindgren och innehåller i öfrigt egentligen en del fängslande men rätt
ofullständiga biografier öfver bekanta revolutionärer.
Åtskilligt annat kunde vara att nämna af den tidigare litteraturen men
utrymmet medger i alla fall ej ens en antydan om innehållet.
De sista fem årens litterära alstring i vårt fädernesland uppvisar väl
ungefär ett dussin arbetén i original och öfvesättning, hvilka mer eller mindre
fullständigt behandla Ryssland, dess politiska och sociala förhållanden.
Som naturligt är sysselsätta sig de flesta med reformrörelsen — den
stora frågan som under ett halft sekel mer eller mindre starkt genomträngt
Rysslands offentliga lif, emellanåt trädt i förgrunden såsom omkring 1860,
omkring 1880 och omkring samt efter år 1900, ibland åter trängts i skuggan,
men aldrig trädt ut ur dagspolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
