Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Pehr Pehrsson, Österby Läsesällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österby LäsesälIskap.
Ett arbetarebibliotek på landsbygden, som redan.fyllt sitt halfva sekel,
är ju icke något så alldeles vanligt. Några ord därom torde därför försvara
sin plats i Folkbiblioteksbladet, äfven om vi icke ha några märkvärdiga ting
att berätta därom. Österby bruk i Uppland är ett af de gamla
Dannemora-verken, dit Louis de Geer under 1600-talets förra hälft införde valloner för
att upphjälpa smideskonsten. Dessa valloners ättlingar utgöra än i dag
kärnan i arbetarebefolkningen vid dessa järnverk. Här har sedan 1640-talet hållits
folkskola, som redan 1713 hade 4 årsklasser. Detta har naturligtvis i sin
mån gjort Österby till en liten “kulturhärd- på den norduppländska
landsbygden. Österby var sålunda en al de första landsortsplatser, där
föreläsningar började hållas regelbundet, och dess föreläsningsanstalt har fyllt sitt
första decennium. Intresset därför är ännu lika stort, som då saken var ny
icke endast i Österby utan i Sverige. Här togs också initiativ till den första
trädgårdsodlareföreningen på Upplands landsbygd o. s. v.
Arbetarnes bibliotek stiftades 1852. Distriktsläkaren Carl Hagberg var en
folklig man. Den intima beröring han å ämbetets vägnar hade med brukets befolkning
hade sagt honom, att läslusten var stor men medlen att tillfredsställa den små.
Han tänkte väl närmast på sina tillfrisknande patienter, men hade ock vidare
syn. Han stiftade jämte några arbetare den 26 november 1852 ett
läsesäll-skap, hvars första ordförande han blef. Dess första bibliotekarie var hans
skjutsbonde, C. J. Gille. Hvarje medlem fick låna en bok hvar 14:de dag.
“Gamle baron“ P. A. Tamm visade sin välvilja genom att skänka böcker,
likaså brukspatron Östberg, den förste disponenten vid bruket. Inkomsterna
voro små. Årsafgiften bestämdes till 12 skilling banko. Vid bröllop och
graföl insamlades dessutom några kronor. 1858 vardt nattvakten Filper
bibliotekarie. Den ordningssamme mannen med den olärdes, eller bättre, själf
lärdes naturforskarintresse — under hans tid inköptes framförallt
naturvetenskapliga böcker — bevaras ännu i godt minne af de gamle. Brukspred i
kanten Beronius vardt 1864 d:r Hagbergs efterträdare och kvarstod såsom
ordförande till 1877, då han efterträddes af brukspredikanten Strandell, som 1881
ersattes af uppsättaren A. Österberg. I början af 1870-talet gjordes ett
välvilligt men tyvärr misslyckadt försök af dåvarande chefen vid bruket, baron
Gustaf Tamm, att inreda ett läsrum. Det vardt ett lekrum i stället. Frågan
var för tidigt väckt. Ungdomen var ej mogen för själfstyrelse, och den
nödiga tillsynen fattades. Läsrummets goda bibliotek öfverlämnades då till
läsesällskapet. Det var ett godt tillskott till det lilla bokförrådet. Österberg
var en mycket intresserad ordförande och hade till sin hjälp dugande
bibliotekarier, hjulmakaren R. Gauffin och sedan maskinisten Salomon Lundgren.
Biblioteket ordnades om, medel anskaffades på olika vägar. Det nödvändiga
villkoret för att hålla intresset vid makt var att få bokförrådet alltjämt
för-ökadt. Det innehöll nu 487 band, hvaraf religiös litteratur 14, historia 120,
geografi 27, naturvetenskap 25, biografier 14, skönlitteratur 67, poesi 44
band o. s. v. Åtskilligt häraf var dock allt för ålderstiget. Intresset för
biblioteket har naturligtvis följt vågrörelsens lag. Har stigit i höjden gång
efter annan för att åter falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
