Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Pehr Pehrsson, Österby Läsesällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1896 valdes kammarsmeden J. de Faire till ordf., och på hans förslag
tillökades biblioteket 1898 med ett barnbibliotek, och har han nedlagt ett
energiskt och målmedvetet arbete på bibliotekets utvidgning och vård. Och
intresset har sedan dess vidmakthållits och stigit. Sedan S. Lundgren
en del af året 1898 varit ordförande, valdes de ännu kvarstående,
undertecknad till ordförande och de Faire till bibliotekarie. Sedan år 1897
har Läsesällskapet hvarje år fått mottaga i gåfva af aktiebolaget Österby bruk
böcker till ett värde af omkring 70 kr. Genom anordnande af fester o. d.
har sällskapets inkomster, stigit rätt betydligt — efter våra små villkor är 100
kronor mycket pengar. Årsafgiften är satt till 1 kr. för medlem. Endast en
i hvarje familj betalar afgift. Medlemsantalet går stadigt upp. Det är
hufvudsakligen ungdomar, som låna, men äfven äldre. Så står sadelmakare M.
österberg sedan 25 år i styrelsen. Bokförrådet uppgår nu till omkr. 1,000
band och tillökas årligen med ett 40—50-tal band. Hvarje låntagare har i
medeltal omkring 20 boklån om året. Biblioteket är modernt ordnadt och
katalogi-seradt. Nu ha vi kommit därhän, att vi kunna köpa nyare böcker oaktadt
deras högre pris, och i synnerhet är svensk skönlitteratur väl representerad.
Särskild omsorg har nedlagts på att göra bambibliotekets bokförråd så utvaldt
och godt som möjligt.
Ett läsrum är nu ett önskemål för den närmaste framtiden. Vi hoppas
få statsanslag nästa år och därmed något mera medel att röra oss med.
Läsesällskapet är i viss mån befolkningens skötebarn. Dess
fosterländska fester, där föredrag, musik, unison sång och läsning förekomma, och där
alltid någon ur arbetarnes egen krets också har ordet, äro omfattade med
synnerlig välvilja. Och när till sist en liten gåfvo-auktion till förmån för
sällskapets verksamhet hålles, fela aldrig gåfvor eller spekulanter.
En nedslående erfarenhet får man dock göra också här. Den myckna
värdefulla litteraturen i olika ämnen användes allt för litet. Skönlitteraturen
tar brorslotten af intresset. Det var andra tider för 50 år sedan. Då
började man ofta med nummer ett och läste så igenom bliblioteket från pärm
till pärm. Det är få af de unga som höra till “gamla stammen", om också
en och annan af de yngre vilja ha stadigare föda. Det är mera nöjet än
kunskapsintresset som tillgodoses. Hur skall man råda bot på det?
’ Detta lilla biblioteks historia, har bekräftat den erfarenhet, som alltjämt
går igen, att framgången för ett arbete, som afser vårt folks intellektuella och
sedliga höjande, beror på att de, som man därmed vill påverka, själfva blifva
med i saken och därigenom intresset växer fram. Där duger icke den gamla
välvilliga regeln: Allt för folket, men intet genom folket. Det är åtskilligt i
det moderna folkbildningsarbetet, som helt osökt framkallar den reflektionen.
P. Pehrsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
