Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Johan Bergman, Populära arbeten om och från den grekiska antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Populära arbeten om och från den
grekiska antiken.
En Öfversikt af Johan Bergman. *)
Den som — utan att studera de klassiska språken — vill förvärfva en
mera ingående kännedom om den klassiska forntiden eller, som den vanligen
med ett kanske något för allmänt namn plägar kallas, antiken, tillrådes att
först läsa några historiska arbeten, som lämna en orienterande öfversikt öfver
detta viktiga skede i mänsklighetens häfder.
Det utförligaste och nyaste är Antikens historia af J. Bergman två band
om tillsammans c:a 1,100 sidor ingående i “Världshistorien berättad för
folket" af J. Bergman och E. Svensén (illustreradt med talrika bilder af antika
konstverk och samtida porträttskulpturer). Kortare (c:a 500 sidor) är
Forntiden af S. J. Boet mus (första bandet af denne författares verk
“Historisk läsning“; äfven detta illustreradt). Ännu mera kortfattade äro:
Nordahl-Rolfbenh Världshistoria, första bandet, G. Bangs Europeisk
kulturhistoria, första bandet och C. G. Estlanders Berättelser ur allmänna
historien första delen (“Gamla tiden“). Alla dessa äro populärt skrifna, i all
synnerhet den sistnämnda, som dock i motsats mot de bägge förstnämnda
saknar illustrationer.
Lämpligast torde vara att först läsa t. ex. Nordahl-Rolfsens första del
eller Estlanders "Gamla tiden “ för att få en kort öfverblick och sedan t. ex.
Bergmans Antikens historia helt och hållet eller vissa delar, för att få en
fylligare framställning af de partier, som mest intressera en.
Sedan den historiska grundvalen sålunda blifvit lagd, är det lämpligt att
skrida till läsning af några typiska och för vår tid njutbara antika författares
skrifter i öfversättning.
En romersk filosof varnar visserligen för att börja litteraturläsningen med
Homeros, ty denne är, menar han, för svår för nybörjaren, men då man kan
läsa honom i öfversättning, torde det i alla händelser här vara lämpligt att
inleda sina direkta studier i den grekiska litteraturen med de böcker, som af
grekerna själfva betraktas som icke blott de äldsta utan äfven de mest
fulländade och vördnadsvärdaste af alla — det är ingen öfverdrift att kalla dem
grekernas bibel. De homeriska dikterna utgjorde ungdomens käraste
sago-skatt och den mogna ålderns vishetskälla. De förelågo ungefär i sitt
nuvarande skick redan så tidigt som i 7:de seklet före Kristus, och deras kärna
är långt äldre. Hvem eller hvilka som varit deras ursprungliga författare är
numera omöjligt att utröna, men så mycket är visst, att de uppkommit
nå-gonstädes på den tidigt civiliserade grekiska kusten af Mindre Asien, i hvars
stora handelsstäder långt före Atens och Spartas blomstring ett rikt kulturlif
utvecklades och redan vid pass 600 f. Kr. öfvergick i dekadans.
De homeriska dikterna äro: l,Iliaden“ (som handlar om ett sagofcrig
mellan greker och innevåname i Troja, en rik stad nära Dardanellerna) samt
den för nutida läsare intressantare Odyssén (om greken Odyssevs’
mångahanda äfventyr på jord och haf och i själfva dödsriket under hans långvariga
!) Förf. har till nästa nummer utlofvat en artikel äfven om den latinska litteraturen.
Hed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
