Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Johan Bergman, Populära arbeten om och från den grekiska antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemfärd efter Trojas förstörelse. Af dessa berömda episka dikter — hvilkas
versform, hexametern, länge blef normalversen för episka diktverk, finnas
flera fullständiga svenska öfversättningar, hvilka dock numera äro ganska
föråldrade. Den senaste tolkningen, ingående i Schflcks “Världslitteraturen i
urval och öfversättning*, omfattar en liten del, men innehåller dock två af de
bägge hjältedikternas mest intressanta partier. (Öfvers. af J. Bergman). Af
Odyssén har för några år sedan en dels på vers, dels på prosa utförd
öfversättning af G. Borgström utkommit och i år utkommer en på prosa
urförd bearbetning af densamma för barn “Sagan om Odyssevs* utg. af
J. Bergman, illustr. af Tyra Kleen. (I. Haeggströms förlag).
Af äldre grekiska prosaskrifter lämpa sig särskildt Platons småskrifter
Gästabudet och Faidon öfversatta af M. Dalsjö (ingående i hans “Valda
skrifter- af Platon). Den som har filosofiska intressen och finner sig kunna
följa med Platons tankegång i de mera abstrakta skrifterna tillrådes att
fortsätta läsningen af Platons skrifter, af hvilka särskildt den för kort tid sedan
i ny öfversättning utgifna “ Staten “ är af stort intresse.
Utom med Platon, grekernas störste filosof, bör man göra någon bekantskap
med hans store lärjunge, Alexander den stores lärare Aristoteles, af hvilken
man får en förträfflig teckning jämte ett urval ur hans politiska skrifter, så
viktiga för förståelsen af det antika statslifvet, i Richard Nordins Aristoteles
(Klassiska Biblioteket n:r 3 utk. 1906).
De flesta torde väl dock efter dessa prof på. grekisk filosofi hällre än
att fördjupa sig i dess fortsatta studium öfvergå till läsniijg af några grekiska
historieskrifvares verk.
Den äldste af dessa, som vi ännu ha i behåll, är “historiens fader“
Herodotos, hvilken som gosse bevittnat den väldiga sammandrabbningen
mellan det stora perserriket och de grekiska småstaterna 490—480 f. Kr.
och som efter att mognat till man ägnade sitt lif åt att på ett åskådligt och
sagoliknande sätt förtälja dessa världshändelsers historia. Herodotos är äfven
intressant genom de lifliga skildringar han ger från Egypten och Babylon,
som han på sina vidsträckta resor besökt.
Af Herodotos verk finns en äldre men förtjänstfull och ännu läsbar svensk
öfversättning af F. Carlstedt (2:a uppl. 1871).
Mera kritisk och vetenskaplig, men mindre underhållande än Herodotos
är grekernas störste häfdatecknare Tukydides, af hvilken nyligen valda stycken
öfversatts af C. Lindskog (Klassiska biblioteket n:r 1), hvilken också i
samma skrift förutskickat en utmärkt karakteristik af Tukydides.
Spännande som en roman är däremot Platons samtida Xenofonb
äfven-tyrsrika skildring af “De tiotusens tåg“ genom delar af det stora persiska
riket (omkr. 400 f. Kr.) senast under titeln “Kyros fälttåg“ (öfversatt på
svenska af S. G. Dahl 1876). .-A
Af poetiska verk må erinras om Aiskylos’ berömda sorgespel Konung
Oidipus (öfversättning af B. Risberg) och SofokleöV lika berömda drama
Antigone (öfvers. af I. H. Brandt). Den kvicke lustspelsdiktaren Aristofanes
kan däremot knappast njutas utan att man ägnar djupgående studier både åt
grekiska språket och tidens kulturhistoria, ty han är så godt som omöjlig
att med sina många språkvitsar och anspelningar tillfredsställande öfversätta
på ett modämt tungomål.
Af den högst betydande grekiska lyriken finnes ytterst obetydligt i
behåll, om man undantar Pindaros, hvilken, liksom Aristofanes, är alldeles för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
