Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Henrik Hesselman, Skogsvårdsföreningens folkskrifter - Axel Hirsch, Folkbiblioteken i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redogörelse för våra skogars värde och deras afkastning, skogsprodukternas
användning för kolning och till försågning, till husbehof och för export.
Af denna skildring framgår det allbekanta, sorgliga faktum, att en betydande
öfverafverkning äger rum i våra skogar; den är t. o. m. större än man
vanligen föreställer sig.
1 den följande skriften redogör byråchefen af Zellén för de åtgärder,
som kunna vidtagas för att höja skogsproduktionen i vårt land eller så vidt
som möjligt bevara det nuvarande skogskapitalet. Samtidigt framhåller han,
hurusom vi i våra skogar ha en rikedomskälla, som om den rätt skötes,
under en oöfverskådlig framtid kommer att bibehålla eller föröka sitt värde.
Efterfrågan på trävaror växer med hvarje år, under det att produktionen på
många ställen förminskas, på andra tilltar långsammare än efterfrågan. Vi
ha sålunda all utsikt att på världsmarknaden under långliga tider finna
af-sättning för våra skogsprodukter. Ett sätt att i någon mån motverka
öfver-afverkningen föreslår jägmästare Ekman i sin skrift. Genom en väl utförd
afverkning kan mången gång mycket större vinst dragas ur skogen än hvad
nu på många ställen är fallet. Väl utförda afverkningar med rationell aptering
af virket kunna sålunda utan att skogskapitalet för mycket tages i anspråk
lämna samma vinst, som man nu söker erhålla genom öfverafverkningar.
Han skildrar därför i sin mycket rikt illustrerade skrift, huru en afverkning
bör bedrifvas samt de verktyg af olika slag, som därvid äro de lämpligaste.
I den sista skriften redogöres på ett ganska klart sätt för de nya
skogs-lagame och deras tillämpning.
Alla skrifterna äro rikt illustrerade och tryckta på ett godt, för autotypi
lämpligt papper. De hafva närmast sin plats i skogvaktarens och
skogs-arbetames hem och lämpa sig väl för folk- och sockenbiblioteken, i
synnerhet i de trakter af vårt land, där skogsskötsel har någon större betydelse.
De behandla emellertid ett område som har den största betydelse för
kännedomen om vårt lands natur samt näringslif och utgöra därigenom ett viktigt
bildningsmedel, för den som närmare vill lära känna sitt land, dess natur
och tillgångar.
Henrik Hesselman.
Folkbiblioteken i Sverige.*
Ehuru Sverige länge varit bekant för sin höga folkbildning och särskildt
tidigt intagit en framskjuten plats i afseende på läskunnighetens spridning,
har dock folkbiblioteksrörelsen, denna viktiga gren af det nutida
bildnings-arbetet, knappast ännu vunnit den utveckling, som man kunnat vänta.
Redan 1828 väcktes i riksdagen en motion om statsbidrag för
grundläggandet af sockenbibliotek »för att skaffa medborgarne tillgång på tjänlig
lektyr, sedan skolkursen är afslutad och skolboken ej mera är tillfyllest. I
dessa bibliotek skulle böcker och skrifter i religion, moral, historia och geografi,
lag och ekonomi mot ingen eller ringa afgift finnas att tillgå». Motionen
afslogs emellertid, ty tiden var ännu ej mogen för frågan, men då den
svenska folkskolan i början af 1840-talet fick sin organisation genomförd,
* Denna uppsats är skrifven för den engelska publikationen “The library Year-book*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
