Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - E. Ingers, Önskemål för folkbiblioteksrörelsens utveckling i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKSBLADET
UTGIFVET AF
FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET
REDAKTIONENS ADRESS: 46 STUREGATAN, STOCKHOLM.
ALLM. TEL. 1S5 33. RIKSTEL. 48 92
PRENUMERATIONSPRIS FÖR HELT ÄR (4 HÄFTEN) 1 KR.
LÖSNUMMER (A EXPEDITIONEN) 25 ÖRE.
V» ■■ ■ ■ 1 1 ■- - ■ ––-— - ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■■ ■ -■
Önskemål för folkbiblioteksrörelsens
utveckling i vårt land.
Vid det af "Sydsvenska föreläsningsförbundet“ anordnade
folkbildnings-mötet i Malmö den 7 juli — ett möte som stod i samband med det
föregående dag afslutade folkskolläraremötet för Lunds stift — var äfven
folk-biblioteksfrågan upptagen på programmet under ofvanstående rubrik. På red:s
begäran lämnas härmed ett referat af denna frågas behandling.
Undertecknad, som inledde densamma, tog på anförda skäl
hufvudsakligen hänsyn till landsbygdens biblioteksförhållanden, hvilka ju i allmänhet
erbjuda vida större svårigheter för ett tillfredsställande ordnande än städernas.
Själfva inledningsanförandet innehöll i hufvuddrag följande:
Så glädjande som det är för folkbibliotekssakens vänner, att denna rörelse
nu trädt in i ett annat skede genom det af fjorårets riksdag beviljade
statsanslaget, ger dock denna omständighet ingen anledning för dem att nu slå
sig till ro. Man har ofta fått bevittna, att när staten tagit en angelägenhet
om hand och gifvit den sitt understöd, så har det enskilda intresset slappnat
af; man har tyckt sig kunna kasta saken helt på det allmänna och lämna
myndigheter ansvaret för dess vidare utveckling, hvilket i många fall betydt
slentrian och stagnation. Men i fråga om folkbiblioteksrörelsen går detta ej
an. Kanske mer än andra folkbildningsinrättningar kräfver den ett ständigt
fortlefvande enskildt intresse vid sidan af understödet från det allmännas sida
för att hållas uppe i full lifskraft. Statshjälpen särskildt kan aldrig bli mer
än ett blott handtag, en uppmuntran snarare än ett understöd, och den
hvar-ken kan eller bör bli ett omhändertagande.
Så som den k. förordningen angående statsunderstöd till folkbibliotek
nu ter sig, erbjuder den anledning till åtskilliga randanmärkningar. En
sådan är den dualism mellan församlings- eller skolbibliotek å den ena sidan
och kommunbibliotek å den andra, som skapats på grund af de säregna
kultur-politiska förhållanden, hvarunder förordningen kom till. Denna kan t. ex.
leda till, att där man har eller vill inrätta ett kommunbibliotek och därjämte
ett skolbibliotek, det knappa anslaget får delas mellan dessa båda, så att
ingendera egentligen får nog för sitt behof.
En annan brist enligt mitt förmenande är att förordningen bestämmer,
att äfven det af församling eller kommun beviljade anslaget skall till lika
belopp som statens användas uteslutande till inköp eller inbindning af böcker.
Då man i regel knappt kan vänta, att den lokala myndigheten anslår större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
