- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1906 /
77

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - E. Ingers, Önskemål för folkbiblioteksrörelsens utveckling i vårt land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belopp, än staten beviljar, blir följden den, att ingenting blir öfver för andra
nödvändiga utgifter. Till dem räknar jag särskildt arvode åt bibliotekarien.
Mångenstädes har församlingen ålagt läraren att utan ringaste ersättning sköta
sockenbiblioteket. Men en lärare har sällan råd att skänka bort något af sin
tid, och om han än skulle vara intresserad för biblioteket, så ligger dock den
frestelsen nära till hands att låta ett oaflönadt extra arbete stå tillbaka för ett
annat, som betalas. Stora arvoden kunna ju ej här komma i fråga, men någon
ersättning bör dock bibliotekarien ha som uppmuntran för sitt intresse och som
stöd för pliktkänslan. Om biblioteket därigenom skulle få några färre
volymer i årstillökning, så är det en mindre olägenhet än att ett något större
bokförråd skötes med slappt intresse.

Ett annat önskemål, som det dock står i vederbörande myndighets makt
att förverkliga, gäller de statistiska uppgifter, som biblioteksföreståndare
enligt förordningen skall aflämna samtidigt med ansökning om statsbidrag. Däri
förekomma uppgifter om antalet volymer i biblioteket, antalet under året
nytillkomna böcker jämte antalet lån m. m. Men den för studiet af vårt
folkbiblioteksväsens ställning intresserade kunde också ha behof af andra
statistiska siffror, sådana som t. ex. belysa proportionen inom hvarje biblioteks
bokförråd mellan skönlitteratur och annan litteratur, hvad för slags litteratur
som mest efterfrågas, låntagarnes beskaffenhet med hänsyn till ålders- och
samhällsklass m. m. Dylika uppgifter behöfde ju ej aflämnas hvarje år, men om
man hade att tillgå sådana för t. ex. hvart femte, så skulle det ge god
ledning för bedömandet af många frågor inom bibliotekssaken, som i brist på
tillförlitlig statistik ännu äro oklara.

En glädjande och löftesrik punkt i den nya förordningen är
medgifvan-det af föreningsbiblioteks likaberättigande i fråga om anslag med
församlings-och kommunbibliotek. Staten har här så att säga räckt ut handen åt det
enskilda initiativet; må vi hoppas att denna hand emottages. (Här följde en
redogörelse för bestämmelserna angående statsanslag åt föreningsbibliotek och
framhölls deras betydelse för nykterhets-, arbetare- och i synnerhet
föreläs-ningsföreningar. De sistnämnda borde genom inrättande af bibliotek söka
vidga och fördjupa de intressen och de kunskaper, föreläsningarne afsåge att
bibringa).

Det enskilda intresse, som kräfves för att hålla biblioteksrörelsen uppe,
måste framför allt finnas lefvande och varmt hos vår lärarekår. Ty hvad
landsbygden beträffar, är det ofta på lärarens initiativ det beror, om man i en
kommun skall få ett bibliotek till stånd, liksom dess fortsatta utveckling till stor
del kommer på hans ansvar, då han ju oftast har det viktiga uppdraget att
vara dess föreståndare. Orätt vore att klaga på bristande intresse för saken
hos denna kår, men ett par erinringar, några önskemål, som gälla lärarens
uppgift som biblioteksföreståndare må ej anses obefogade.

För läraren ligger det nära till hands att i denna fråga ägna sitt främsta
intresse åt skolbiblioteket. Och sådana äro ju både önskvärda och
oumbärliga såsom en nödvändig förutsättning för det egentliga folkbiblioteket, en
förberedande klass för “de vuxnes skola,“ såsom Bulwer har kallat
folkbiblioteken. Läraren har härvid till uppgift ej blott att låna ut böcker utan äfven
lära barnen att läsa dem, lära dem, att böcker kunna ge nöje och förströelse
men också kunskap om dén mångskiftande världen omkring dem, om naturen
och mänskolifvet. Han bör låta dem förstå, att böcker äfven ge dem
upplysning och hjälp till att lefva sitt lif duktigare, rikare, lyckligare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1906/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free