Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Fristående litteraturanmälningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fristående litteraturanmälningar.
Frey Svenson, Själslifvets hygien (A.-B. Ljus förlag. Pris h. 2: 25).
Denna bok utgör en omarbetning och utvidgning af de föreläsningar,
som prof. Svenson höll under sommarkurserna vid Uppsala universitet år
1905. Utgifvandet af föreläsningarna har skett på uppmaning af åhörarna,
hvilket ej förvånar, ty en mera innehållsrik, aktuell och intresserande bok får
man leta efter. Det bör först som sist framhållas att arbetet hör till dem
som rikta läsaren med värdefulla uppslag, väcka tankar och egga till verksamhet.
Prof. Svenson fattar i detta arbete själslifvet som en rent biologisk
företeelse (själslifvet är sålunda lika med hjämans lifsyttringar), hvilket man
naturligtvis har full rätt att göra, enär det är fullkomligt säkert, att hvarje
andlig verksamhet beledsagas af fysiologiska processer i hjärnan.
Hygienen är vetenskapen om villkoren för människans hälsa. »Själslifvets
hygien» redogör sålunda för arten och orsaken af de sjukliga fenomenen på
själslifvets område samt för de praktiska slutsatser, som till samhällets och
individernas bästa kunna dragas ur denna kunskap.
Bokens första afdelning kallas Samhällshygien. Förf. framhåller hurusom
samhället är en produkt af själslifvets verksamhet och huru en del af den
nuvarande statens former inverka ofördelaktigt på den enskilde individens själslif.
»I grund och botten ha de allra flesta sociala problem sin själshygieniska sida.»
— Motarbetandet af brott bör vara en akt af samhällshygien och straffet
bör ej vara hämnd, utan en akt af psykisk hygien, som sträfvar att
omöjliggöra brottets återupprepande på grund af ett genom behandlingen förändradt
sinnelag eller, om sinnelaget ej kan ändras, genom fortsatt internering. Det
påvisas huru samhället bör söka hindra brottslighetens uppkomst genom att
undanrödja dess orsaker. Vi erhålla intressanta uppgifter om klimatets,
årstidernas, städernas, in- och utvandringens, de olika yrkenas, sädesprisens,
förmögenhetsvillkorens, bildningsgradens, alkoholismens, folkrasens, religionens,
den utomäktenskapliga bördens, ärftlighetens och prostitutionens inflytande på
brottsligheten. Utförligt redogöres för Sveriges kriminella fysionomi. Bland
förhållanden som bidraga till att framkalla brottslighet nämner förf. pressens
sensationella och utförliga referat af förbrytelser, hvilka i synnerhet på svagt
utrustade och degenerade personer gör »ett bottenlöst intryck», som lätt tager
form af handling. Noggrannare och kärleksfullare vård och eftersyn af det
uppväxande släktet är ock af nöden. Tillsättandet af särskilda
fosterbams-nämnder borde ovillkorligen föreskrifvas. Förordningen om barnavårdsnämnder
karaktäriseras som en vanlig svensk halfmesyr, och anvisningar gifvas till dess
tidsenliga reformering. Sist i raden af de förhållanden, som kunna motverka
brottslighet, vidröres arten af brottslingens behandling under och efter strafftiden.
Bokens andra afdelning kallas »Det ärftliga anlagets hygien> och
behandlar de modemaste ärftlighetsteorierna. Det påvisas huru allt som skadligt
påverkar groddplasmat (ärftlighetens bärare) blir till skada för släktet och
framkallar degeneration. De skadliga ämnena, gifterna, kunna på flera sätt
bildas inuti kroppen, äfven genom förändrad ämnesomsättning. Så kunna t. ex.
trötthetsgifter uppstå genom öfveransträngning, och det visas huru en olämplig
fördelning mellan arbete och hvila verkar skadligt för kommande släktens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
