Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Fristående litteraturanmälningar - Odal Ottelin, Litteraturläsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg, Henrik Wranér, Karin Fjällbäck, August Ljunggren, M. Enderstedt,
Mauritz Stemer, Karl-Erik Forsslund samt en hel del yngre akademiker.
De behandlade ämnena äro alla aktuella och intresseväckande. Äfven
illustrerade uppsatser förekomma, t. ex. fil. kand. H. Nelsons »Sverige, en
geografisk skiss». Särskild kompliment bör ägnas Studiebibliotekets smakfulla
typografiska utstyrsel.
A. H—h.
Litteraturläsning.1
Bland de många uppgifter modersmålsundervisningen har, är äfven att
ge ungdomen förutsättningar för att tillgodogöra sig litteraturen. Också är i
våra skolor modersmålsundervisningen förbunden med litteraturläsning.
Betydelsen af denna litteraturläsning är mångartad. Ur modersmålets
synpunkt är det naturligtvis af stor vikt, att barnet får mottaga en mängd
språkliga intryck af olika slag och inom olika stilarter. Ordförrådet riktas,
känslan för ordens skiljaktiga valörer väckes och skärpes, så småningom kan
hos den mer begåfvade utvecklas stilistisk smidighet och språklig fantasi.
Och genom läsning af olikartade litteraturalster, naturligtvis i hvarje fall
af-passade efter den förhandenvarande ståndpunkten, grundlägges stilkänsla, en
hos oss icke alltför vanlig dygd. Också visar erfarenheten, att
litteraturläsning är ett af hufvudmedlen för att förkofra förmågan att uttrycka sig
i skrift.
Men den med modersmålsundervisningen förbundna litteraturläsningen
sträcker naturligtvis sina syften utöfver det språkliga områdets synkrets. Så
afser den ju också att ge barnen och ungdomen förmåga att begagna
bokskatten för innehållets skull, afser att nära och utveckla i sund riktning deras
fantasilif, att ge dem skönhetsintryck.
Mer och mer blir det klart för oss, att vi i läsningen har ett viktigt
medel att höja vårt folk, och glädjande nog har intresset för
folkbiblioteks-rörelsen under de sista åren varit i ständigt stigande. Men skall läslusten
riktigt bryta igenom, så måste vi redan hos barnen och ungdomen
grundlägga intresset för läsning. Skolan bör lära barnen att tycka om böcker och
att använda böcker rätt. Men då måste skolan också ha tillfälle att sätta i
barnens händer roliga böcker. Vi- skall så småningom komma därhän att i
hvarje skola finns ett bibliotek för dess lärjungar. Det bör naturligtvis
innehålla böcker inom olika branscher; ett område, som bör vara rikt företrädt,
är skönlitteraturen.
På många håll råder en sorglig underskattning af skönlitteraturens
betydelse. Det är godt om människor okunniga nog att anse det vara
bortkastad tid eller sysslolöshet, om man läser t. ex. en roman. Och dock har
vi just i skönlitteraturen ett medel att lära känna den värld vi lefva i, att
få vidgad syn öfver lifvets olika förhållanden och fördjupad syn på vårt
eget innersta jag. De stora konstnärerna i diktens värld äro våra välgörare.
1 Vi taga oss friheten att efter Upsala Nya Tidning återgifva denna artikel, som
ingick i en serie pedagogiska uppsatser, hvilka förekommo i sagda tidning i samband
med sommarkurserna i Uppsala 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
