Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Gurli Linder, Det uppväxande släktets förströelseläsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det uppväxande släktets
förströelseläsning.
“Säg mig hvad du läser, så skall jag säga dig hvem du är“ lyder en
ofta använd travestering af det gamla ordspråket »Säg mig med hvem du
umgås, så skall jag säga dig hvem du är.» Och fråga torde vara,
huruvida ej vid personlighetens bedömande den förra metoden är säkrare.
Ty vårt bokumgänge är väl i allmänhet mindre än vårt folkumgänge
beroende af omständigheter, dem vi ej äga makt att behärska. Såväl med
afseende på böcker som på människor utöfvar ju emellertid den i barndomen
undfångna riktningen ett kraftigt inflytande, vare sig nu individen fullföljer
de erhållna impulserna eller gör revolt emot dem. Ur denna synpunkt sedd,
nämligen i fråga om inflytande på karaktärsdaningen, bör det uppväxande
släktets förströelseläsning ägnas en omtänksam uppmärksamhet.
När undertecknad för fyra år sedan i »Våra barns nöjesläsning» riktade
ett mycket skarpt — det må gärna erkännas — angrepp mot beskaffenheten
och kvantiteten af den för barn och ungdom speciellt fabricerade litteraturen
samt på grund af gjorda undersökningar och en under många år samlad
kunskap om denna litteratur och dess användning så godt som helt och
hållet utdömde densamma, så var detta anfall säkerligen befogadt Att
fingret satts på en mycket öm punkt, därom vittnade åtskilligt i den efter
bokens framträdande förda lifliga diskussionen. Sedan dess ha emellertid
förhållandena betydligt ändrats till det bättre. De förläggare som utgifva
läsning för det uppväxande släktet ha i erkännansvärd grad skärpt fordringarna
på de alster de släppa i marknaden. Det var t. ex. möjligt att om de i
julas publicerade böckerna af denna art säga, att där funnos högst få
värdelösa och ej en enda underhaltig, samt att till denna negativa vinst kunde
läggas den positiva af åtskillig verkligt god litteratur. När därför alltjämt
recensenter slå ikring med fraser om 41 den flod af dålig barnlitteratur som
öfversvämmar våra bokhandelsdiskar» o. d., beror detta på okunnighet om
frågans historia och nuvarande läge. Man bör ha rätt att af marknadens
beskaffenhet draga den slutsatsen, att den nu uppväxande generationens
förströelseläsning ligger på ett högre plan än t. ex. för tio år sedan, men väl
ej så högt som i de tider, då bristen på stor tillgång af konstrikt utarbetad
leksakslitteratur, tungt docerande morallitteratur och välmenande, i pedagogiskt
syfte gjorda omstöpningar icke medgaf dragandet af så bestämda gränser
mellan bamens och de vuxnes lektyr, och då därför ungdomen i allmänhet
var intimare bekant med t. ex. de präktiga gamla folksagorna, vår romantiska
poesi och världslitteraturens klassiska verk.
Vid de många diskussioner, muntliga och skriftliga, till hvilka min bok
gaf anledning, syntes det mig att uttryck gafs åt förnämligast tre
hufvud-principer, alla innehållande något mer eller mindre beaktansvärdt, men
tilllika möjlighet till skada, i fall de ensidigt tillämpas.
En grupp skildrade i skräckinjagande bilder den »moderna» litteraturens
»usla beskafferthet» och »ödesdigra inflytelse.» Liksom folktron med seg
envishet fasthåller vid vissa naturväsens existens, så är den föreställningen
orubblig hos en mängd godt folk, att det inom litteraturen alltid finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
