Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Gurli Linder, Det uppväxande släktets förströelseläsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupperna, detta med förutsättning att de senare då skulle tillgodoses ur den
öfriga katalogen. Det står också i förordet: »Emellertid må det kraftigt
betonas, att ungdomens litteraturbehof dessutom bör fyllas ur katalogens andra
afdelningar, hvarvid i främsta rummet de med fetstil utmärkta böckerna böra
ifrågakomma». Jag skulle i stället för »dessutom» vilja ha sagdt »i minst lika
hög grad» samt ha tillagdt: »när det gäller vuxen ungdom bör äfven gruppen
nummer två så godt som alldeles lämnas å sido». Ty just*häri ligger ett
af de största felen: att man förser ungdomen med »ungdomsböcker», de må
vara aldrig så väl utstyrda1 och språkligt korrekta, ännu vid den ålder när
den redan borde vara förtrogen med böcker. Detta vållar bl. a., att den
vuxna ungdomen betraktar läsning af gedigen litteratur som pliktstudium och
att den företer en sorglig okunnighet i handterandet af register, ordböcker
och andra uppslagsverk. Härigenom försvåras dessutom, under den period då
läslusten kanske är starkast och möjligheten att tillfredsställa den ofta större
än under följande år, förvärfvande af de värdefullaste intellektuella vanor, af
själslig vakenhet, kunskapsglädje, själfständigt tänkande, af ett fördjupadt
känslo- och fantasilif. Men naturen, vår moder, är en sträng härskarinna
som hämnar ynglingens och ungmöns svärmeri inpå mannens och kvinnans
tanke- och känslolif intill tredje och fjärde årtionde.
Genom att citera ett par punkter i Heidenstams och Levertins uppsatser
i "Våra bams nöjesläsning", vill jag fästa ytterligare uppmärksamhet vid ett
af de litteraturområden där det uppväxande släktet bör göras hemmastadt.
Den förre skrifver: “Det är min mening att hvad som först och sist borde
gifvas barn, det är våra skalder, de lefvande såväl som de stora döda. Hos
den äkta lyriken hittar ett barn böcker eller enstaka dikter, som sedan kunna
bli vänner och ledstjärnor för lifvet*. Levertin yttrar: “När jag blickar
tillbaka på den nyckfulla massa af skönlitteratur jag slukade alltifrån de första
skolåren, står ett område dock ännu för mig som särskildt kärt och fridlyst,
ett slag af vitterhet, som synes mig nu vara alltför mycket fjärmadt från de
uppväxande. Jag menar därmed vår äldre svenska poesi alltifrån 1800-talets
början, ty det förståndskyliga 1700-talet tilltalar näppeligen bamet. Jag
läste vår romantiska poesi tidigt och med en utomordentlig förtjusning.
Därför är det också med förundran jag ser hur litet äfven speciellt litterärt
intresserade ungdomar känna till vår äldre diktning. Verk som Fritjofs saga,
Axel, Geijers nordiska sånger, Afzelii folkvisesamling, Lycksalighetens ö,
Wladimir den store, Kung Enzio, alltsammans arbeten som jag minns från
barnaåren, synas mig sällsynt lämpliga som läsning för svenska barn. De
gömma — hur olika de äro eljes — ett ynglingasvärmeri och en
äfventyrs-lycka, som äro speciellt svenska och måste beröra svenska barn.
Tummelplats finns här för fantasien, och språk och anda äro rena. Mången gång
skall den, hvilken ej som barn haft lyckan att drömma öfver dessa verser
och hört deras sång återklinga inom sig, aldrig läsa dem, och hur bristfällig
blir icke utan detta sus från det förgångna all njutning också af stundens
svenska diktning!’*
1 Utrymmet tillåter mig ej att gå närmare in på illustrationsfrågan. I densamma vill
jag endast nämna, att de illustrerade ungdomsböckerna, utom några få lysande
undantag, snarare motverka än främja ett verkligt genomträngande och tillägnande af
innehållet. För öfrigt hänvisar jag till docenten J. Roosvals förträffliga uppsats Illustrerade
bokupplagor i Folkbiblioteksbladet 1905. N:o 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
