Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Gurli Linder, Det uppväxande släktets förströelseläsning - Harald Vadman, Folkbildningsarbetet i Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. A. Siljeström har yttrat om andaktsböcker, att ‘sådana böra ägas och
ej lånas.* Det önskemålet bör man sträcka än vidare. Och hvad särskildt
folkbiblioteken beträffar skulle den gifvare som donerade en summa i syfte
att sätta dessa i stånd att låta de unga bli ägare af en eller annan bok, som
man sett dem gärna vända åter till, göra en god gäming.
Till slut vill jag åt de tankar hvilka jag i det föregående tyvärr hett
ofullkomligt lyckats framställa ge följande sammanfattning:
Om de unga som läsa och de som leda deras läsning i verkligt allvai
spörja: “Hvad är oundgängligast? Hvad främjar bäst vår andliga växt och
hvilka böcker lönar det sig således mest att ägna en dyrbar tid åt? — di
skola de fömimma en samvetets omutliga utslagsröst äfven när det gäller
litteratur. Gurli Under.
Folkbildningsarbetet i Värmland.
Det bildningssträvande, som tränger till de vidaste kretsar hos Värmlands
folk, är igångsatt av nykterhetsrörelsen eller, närmare bestämt, av
goodtemplar-orden i Värmland, av den Värmländska distriktlogen av I. O. G. T. PJ
dennas initiativ och under dennas ledning, samt med väsentliga
pennioge-bidrag från denna har bildningssträvandet trängt ut till de övriga
nykterliets-organisationerna i Värmland och till allt Värmlands folk, åtminstone dit
nykterhetsrörelsen hunnit. Nykterhetsarbetet, huru ensidigt det än bedrives, äi
ett bildningsarbete, ej blott ett som ger någon grad av ökad kunskap i en
del frågor och sålunda är lärande, utan vad bättre är, det är uppfostrande
genom att det danar karaktären och ger sina deltagare klarare begrepp om
samhörigheten mellan alla samhällsmedlemmar. Det minskar egoismen ocl?
skärper allmänandan hos människorna, tvenne folkbildningens huvudvillkor.
Men den folkbildningsrörelse Värmlands distriktloge igångsatt har ingalunda varit
ensidig eller blind för mångfalden i folkets eget bildningsbehov. Naturligtvis
har distriktlogen aldrig menat att med sina för detta stora krav anspråkslösa
krafter kunna fylla alla dessa folksjälens trängtanden efter upplysning. Men
den har väckt finhetsbehoven och sedan verksamt bidragit att fylla dem,
givit nya uppslag härtill, igångsatt och underhållit med ekonomisk och
moralisk kraft storartade bildningsföretag.
Den första form goodtemplarordens bildningsarbete bar — utom själva I
föreningsväsendets — var det talade ordets, föredragets, vilket då riktade sig »
i främsta rummet på rusdryckernas verkningar. Denna form är naturligtvis j
bibehållen ännu och utvecklad så, att under ett av de närmast föregående
åren hölls ej mindre än 600 nykterhetsföredrag i distriktet. Föredragen j
kunna dock nu behandla de mest skilda områden av mänsklig verksamhet.
Att folkupplysning redan från första början var goodtemplarordens
mäktigaste agitationsmedel inses därav, att vid sidan av det talade ordet spreds I
redan rätt goda skrifter, behandlande nykterhetsspörsmålets olika sidor. Med j
enbart dessa tre stora och mäktiga bildningsmedel — föreningsväsendet, 1
föredragsverksamheten och skriftspridningen — arbetade distriktlogen från sin I
stiftelse 1887 till 1896, då D. T. framlade förslag om att logerna skulle 1
anordna populära föreläsningar i alla de ämnen, vari föreläsare kunde an- I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
