Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Harald Vadman, Folkbildningsarbetet i Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaffas. Detta beslut, som enhälligt antogs av distriktlogen, lade med ens
om hela Värmländska goodtemplarordens folkbildningsarbete, Och detta beslut
blev så att säga klaven till den betydelsefulla insats distriktlogen sedan gjort
på folkbildningsarbetet i Värmland. Redan det första året höllos på 28
platser ej mindre än 61 populära föreläsningar i de mest skilda ämnen och
en stor stab av för folkupplysningsarbetet intresserade bildade personer utanför
goodtemplarorden gav detta företag sin medverkan. Präster, lärare och
lärarinnor, ingeniörer och bildade personer utan yrke trädde direkt ut i detta nya
folkbildningsarbete. Därpå följande år steg antalet föreläsningar till 104,
för att sedermera år för år ökas till antal och växa i värde.
Ända till år 1900 var denna goodtemplarordens föreläsningsverksamhet
den enda som fanns på landsbygden i Värmland.
Redan tidigare hade två värmländska loger anordnat populära
föreläsningar i ganska omfattande utsträckning; den ena var den stora, starka logen
Per Lagerhjelm i Bofors och den andra D. T:s egen loge, logen Molkom i
Molkom.
År 1897 erhåller logen Per Lagerhjelm statsanslag till sin
föreläsningsverksamhet. Numera äro föreläsningsanstalter, vilka åtnjuta statsanslag, startade
och ledda av goodtemplarna och spridda över den Värmländska landsbygden.
I nära nog varenda av de Värmländska föreläsningsanstaltemas styrelser
är goodtemplarorden representerad, om än inte ledningen av anstalten helt ligger
i deras hand. Genom deras inflytande har också så bemärkta och europeiskt
rykte ägande föreläsare som fil. d:r H. Blocher i Basel, med. d:r Rud.
Wlassak i Wien och med. d:r M. Legrain från Paris kommit att föreläsa i
Värmland.
Ett annat sätt för folkupplysningens främjande hade vid denna tid satts
igång av goodtemplare i distriktet genom försök till tekniska aftonskolor.
Logen Per Lagerhjelm hade redan 1897 en ganska god sådan, bekostad
och ledd av logen, vilken skola förövrigt fortfar med sin verksamhet.
Logen Bergslagsblomman i Gåsborn har även haft en sådan skola skött
av läraren Nils Helger och logen Framåt i Nyen ledd av lantbrukaren Lars
Persson i Grafol.
Som dylika aftonskolor kunna av några loger inrättade studiekurser
räknas, en metod för folkbildningsarbetet, som på doktorerna Johan Bergmans
och V. A. Rinanders förslag inrättats av Sveriges Storloge. Dessa senare
hava övergått i de nu livliga och för folkbildningsarbetet så viktiga
studie-cirklarne — i studieverksamheten, som den kallas på goodtemplarspråket.
Vid distriktlogens årsmöte 1902 framställde D. T. och läraren Ernst
Strandman ett förslag till upprättande av fem vandringsbibliotek. Enhälligt
fattade distriktlogen beslut härom, och före årets slut voro dessa bibliotek
färdiga att utsändas. De kostade tillhopa 500 kr. därav storlogen lämnat
bortåt 120 kr. Varje bibliotek innehåller 80 böcker och småskrifter med
sammanlagt 11,000 sidor. Alla litteraturgrenar ha arbeten i dessa bibliotek
såsom: filosofi, religion, kultur- och litteraturhistoria, historia, geografi,
sociologi och politik, hälsovårdslära, naturvetenskap, lanthushållningens alla
områden samt praktiska uppslagsböcker och allra främst och allra mest
skönlitteratur och denna af de allra förnämste författare. Studiedirektor Oscar
Olsson i Karlstad säger också om dessa bibliotek i en redogörelse att “de
äro ofantligt överlägsna de allra flesta dylika bibliotek inom landetDe
fem biblioteken eftetfrågades så flitigt, att redan vid nästa årsmöte beslöts #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
