Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - L. A. Jägerskiöld, Några nya arbeten i zoologi - Carola Sahl-von Koch, Elsa Törnes Solidarböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskt folkbibliotek. Bevars väl, en del af dem äro riktigt underhållande
t. ex. “Hur orientera sig brefdufvorna* eller “Om vargens påstådda dumhet.*
Andra, t. ex. “Ramelmagen som vattenbehållare*, bekämpa någon åtminstone i
Tyskland spridd missuppfattning: någon djurfabel, andra åter som
*Koip-iöräldrar* eller *Är lejonet starkare än tigern* borde verkligen fått förbli
tidningsnotiser. Som folkbok förespår jag aTbetet ingen större framtid.
L. A. Jägerskiöld.
Elsa Törnes Solidarböcker.
*En lifsfråga för hemmen* kallar förf. sin första bok, som vid sin
framkomst för ett år sedan åstadkom ett svall af skrifverier och diskussioner
— af motstånd och försvar. Intet tvifvel, det var ett ord sagdt i rätt tid
och med den rätta klämmen. — Om man undantar den religiösa kulten, så
finns det kanske intet som i så hög grad förblifvit oberördt af den modäma
utvecklingen som våra hems organisation. Omkring dess traditionella helgd
har konservatismen byggt så breda murar, att de nödvändigaste reformkraf
ej kunna göra sig hörda. Rör vid allt annat, säger man, men lämna hemmen
i fred; hemmen äro samhällslyckans grundval o. 6. v. Går man dem, som
så tala, in på lifvet och begär en närmare bestämning på hvad som utgör
ett hem, blifva dock svaren mycket skiftande och osäkra. Den som i hemmet
ser sinnebilden af familjemedlemmarnas organiska och andliga samhörighet
såväl som jordmånen för deras renaste och bästa impulser, har i sanning
skäl att väma om dess helgd. Men förbinder man oupplösligt med
hem-begreppet hela den yttre apparaten af tjänstefolk, matlagning, tvätt och stök
samt alla namnlösa dagen slukande småsysslor, hvaraf följden är kvinnornas
kvarhållande på en låg, materiell nivå, intressenas oekonomiska utplottrande
på lapprisaker — för att ej nämna att stöket och småbekymren ofta gifva
upphofvet till det hemförödande husliga gnatet — då må man vara beredd
att snart se portarne sprängda och *helgeråname* storma in.
Det är mot denna hemmets praktiska frånsida, som Elsa Törne riktar
sina angrepp, och hon gör det lika mycket med den erfarna husmodrens
blick som med reformifrårens entusiasm. En tid- och penningbesparande
förenkling af arbetet inom hemmet vill hon införa, samtidigt som detta arbete
genom fackutbildning höjes så i rang som värdesättning — inga tjänarinnor
mer, men facklärda hushållsbiträden. Detta betyder naturligtvis en ansenlig
minskning af hela tjänarinneklassen, men förf. ser ej häri någon fara. Som
det nu är finnes en liten kärntrupp verkligt kunniga tjänarinnor samt ett
flertal outbildade nybörjare, många utan håg och fallenhet för det arbete de
ha att utföra. De senare rekryteras i de flesta fall från landsbygden. Då
efterfrågan på tjänstefolk sjunker skola dessa emellertid med mera sannolikhet
kunna bevaras för sina hemorter till deras egen och hela landets större gagn.
Men för att de familjer, som nu hålla tjänarinna skola kunna reda sig
henne förutan, och därvid husmodrens fritid snarare ökas än minskas, måste
arbetsmetoderna göras enklare samt hemmets hela inredning ändamålsenligare
och solidare. Vidare måste alla den modäma teknikens hjälpmedel tagas i
anspråk. Men först och sist må kvinnorna för hemmets väl och sin egea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
