Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Carola Sahl-von Koch, Elsa Törnes Solidarböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frigörelse för mera fruktbärande värf i samhället taga kooperationens idéer
i sin tjänst. Solidarbokens styrka ligger i förslagen på denna punkt, till hvars
genomförande blott fordras tilltagsenhet och solidaritetskänsla, och hvars resultat
i form af besparing af tid, pängar och bekymmer borde ligga i öppen dag för
en hvar. En byrå under ledning af en duktig, organisationsvan kvinna
kunde upprättas, helst på grundval af en grupp familjers kooperativa
sammanslutning. Från denna byrå skulle husmodren med bestämda mellantider eller
vid tillfälligt behof enligt fastställd taxa erhålla pålitliga och kunniga arbets-
- biträden. På kooperativ väg kunde likaså inrättas sjukhem, samkvämslokaler
m. m., och resultatet blifva mindre kostnad, större hemtrefnad och själfständighet
än om af utomstående ledda anstalter måste anlitas. Centralköket däremot
föreslår Elsa Törne icke direkt, möjligen på grund af att dess allmännare
genomförande skulle i hela den nuvarande byggnadsplanen fordra en
revolution, som tills vidare förhindras af tekniska och ekonomiska skäl. — Att
arbetsfördelningens princip kommer att mer och mer inkräkta på det nuvarande
hushållssystemet med dess orimliga slöseri med kvinnlig arbetskraft, är dock
utom allt tvifvel.
Den som läser Solidar bör ej haka upp sig på en och annan
öfver-drifven detalj utan öppna ögonen för det faktum, att här ändtligen slagits ett
kraftigt slag för kvinnans höjande inom själfva det område, som hittills
genom sin efterblifvenhet utgjort ett af de största hindren för kvinnosakens
seger; liksom vägen utpekats till ett högre, af färre materiella tillsatser
be-mängdt hembegrepp.
Om Solidar 1 hufvudsakligen vänder sig till kvinnorna ur de ekonomiskt
bättre ställda klasserna, så yppar sig i den andra boken, Renhet, författarinnans
önskan att höja och "rena* hela vårt folk. Med fog säger hon “att smuts
eller renlighet är en social fråga, som allt för mycket skjutits undan." Rena
kroppar, rena kläder,- ren luft och rena bostäder — först när alla ej vilja
och ej behöfva lefva utan detta, är ett af de väsentligaste hindren för
samhällsklassernas förbrödring undanröjdt. Men för att kunna nå detta mål
måste vi tidigt vänja barnen vid renhet, i stället för att många nu vänja
sig vid smutsen och osnyggheten. Att öfver hela landet införa skoltvätt
i samband med* redan befintliga skolbad vore en åtgärd af oöfverskådlig
betydelse. Och hvarför skulle det vara omöjligt? Kostnaden, säger man.
Men skulle ej denna mångfaldigt återgäldas genom ett helt släkte sundare,
starkare, lifsgladare människor? — För arbetare borde fabriken eller kommunen
tillhandahålla bad- och omklädningsrum, såväl som ombesörja tvätt, och
användandet af dessa förmåner skulle vara obligatoriskt. Kunde man ej rent
af tänka sig den möjligheten att all tvätt göres till en kommunal angelägenhet?
Det allmänna rensar redan nu våra gator och befriar oss från våra afskräden,
hvarför förekommes ej på samma väg, att våra bostäder fördärfvas af snusk
och inkräktas af ohyra, för att ej tala om att våra bara förkrympa och
förslöas under inverkan af de gifter, som utan flitigt bruk af ren luft och vatten
alstras omkring oss?
"Renhet" borde läsas af alla, hög som låg. Det är inga tråkiga
klagomål med ty åtföljande recept på ofelbara botemedel; det är en oförskräckt,
indignerad protest mot det låt-gå-system, hvarigenom nationen underlåter att
tillvarataga sitt dyrbaraste material, människobarnen, och i tid undanrödja
några väsentliga orsaker till deras kroppsliga och däraf följande själsliga
förfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
