Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLK BIBLIOTEKSBLADET
UTGIVET AV
FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET
REDAKTIONENS ADRESS: 46 STUREGATAN, STOCKHOLM.
ALLM. TEL. 1BB 33. RIKSTEL. 48 92
PRENUMERATIONSPRIS FÖR HELT ÄR (4 HÄFTEN) 1 KR.
LÖSNUMMER (A EXPEDITIONEN) 25 ÖRE.
Folkbibliotek, föreläsningar och
studiecirklar.
Det mesta av den kritik, som föreläsningsverksamheten haft att
glädja sig åt, har utmynnat i önskemålet, att denna verksamhet skulle
sättas i nära förbindelse med folkbiblioteksverksamheten. Endast i så
fall kunde några bestående resultat av föreläsningarna vara att
påräkna.
Skälen för detta önskemåls realiserande äro allt för ofta upprepade
för att nu ånyo behöva framdragas, och fördelarna av en dylik
anordning ligga ju f. ö. i öppen dag.
Frågan gäller endast det praktiska utförandet. Så vitt jag kan se,
är det alldeles nödvändigt att göra bibhoteksverksamheten till det
centrala vid en eventuell omläggning av folkbildningsarbetet i dess helhet.
Föreläsningarna äro nämligen alltid umbärligare än litteraturen vid ett
ordentligt självbildningsarbete. Och folkbildningens målsmän måste lära
sig förstå, att det ej är de, utan folket självt, som skall utföra det
huvudsakliga arbetet.
Först gäller detta d& biblioteksverksamheten. Det var ju en tid,
då sockenbiblioteken varmt omhuldades och dylika kommo till stånd
överallt i landet. Så länge en energisk bibliotekarie intresserade sig för
sockenbiblioteket gick det bra nog och utvecklade sig någorlunda. Men
sedan! Man skall nog ge mig rätt i, att de allra flesta av dessa
sockenbibliotek nu måste betraktas som ynkliga spillror av välmenta
inrättningar, som ej kunnat vårdas och upprätthållas. Att bibliotekarierna
tröttnat kan man ej så mycket undra pa, då man känner det synbarligen
obetydliga intresse, med vilket biblioteket mottogs av sockenboma, och
att även detta obetydliga intresse i sin ordning försvann, då biblioteket
vansköttes, är ännu förklarligare. Att intresset ej blev större berodde
nog huvudsakligen på att sockenboma ej hade något inflytande på
bibliotekets sammansättning och ej heller något begrepp om dess betydelse.
Om biblioteken verkligen blivit deras tillhörighet och de även känt detta,
skulle resultatet ha blivit ett helt annat. Bevis härför lämna bl. a. våra
dagars fackförenings- och arbetarebibliotek samt de nya
goodtemplar-biblioteken. Det är ingen tillfällighet, att dessa redan från första
början omfattas med ett helt annat intresse än sockenbiblioteken, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
