Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att deras utveckling är jämn och säker utan att i märkbarare grad
visa på perioder av stillastående, som omväxla med ett starkare
intresse. Bibliotekens innehåll tyder just ej heller på att bristen på
»ledning» från »bildade folkupplysningsvänner» eller på »vederbörlig»
kontroll från statsmakterna haft något ödesdigert inflytande. En stor
fördel ha föreningsbibliotek framför vanliga offentliga bibliotek redan
däri, att det rena bildningsintresset sammanknytes med föreningens
spe-ciellå uppgift, och just genom att förbindas med en annan stor,
bärande idé får det en stadga och kraftökning, som inte kan uppskattas
nog högt.
Även för föreningsbiblioteket är det av största vikt, att så många
medlemmar som möjligt sättas i tillfälle att direkt utöva inflytande på
bibliotekets sammansättning och ledning. Därigenom ökas ovedersägligen
inte endast intresset utan också förståelsen för bildningsverksamheten.
Genom att efter goodtemplarordens mönster bilda studiecirklar, i vilka
alla för bildningsarbetet djupare intresserade medlemmar inträda, kunna
föreningarna sörja för att alltid äga en fast organisation, som vid sidan
av den egentliga biblioteksstyrelsen övar direkt inflytande på bibliotekets
utveckling och garanterar, att denna aldrig avbrytes eller snedvrides.
Genom en dylik anordning sörj es också bäst för samtliga övriga
föreningsmedlemmars ständiga intresse för biblioteket; detta kan aldrig
komina att förbises eller falla i glömska.
Studiecirkeln i föreningen sörjer emellertid inte endast för
bibliotekets tillgångar och utvecklingsmöjligheter, den sörjer också för att
föreläsningar och samtal över den lästa litteraturen anordnas, och till
dessa regelbundet återkommande samkväm ha naturligtvis även de
övriga intresserade föreningsinedlemmame tillträde. Tack vare det alltjämt
stigande intresset för bildningsarbetet, sörjer cirkeln snart för
anskaffandet av de dugligaste föreläsarna på platsen och anordnar även
offentliga föreläsningar.
Det är på så sätt föreläsningsverksamheten bör utveckla sig från
folkbiblioteken. Tack vare de senare behöver en god föreläsning över
t. ex. Tycho Brahe inte bli svävande i luften, utan sammanhang med
åhöramas kunskaper och därför snart bortglömd. Tydligt är nämligen,
att cirkeln ej anordnar några föreläsningar, för vilkas ordentliga
tillgodogörande litteratur och övriga förutsättningar saknas. Och härmed
bortfaller den väsentligaste anmärkningen mot föreläsningarna, den som
rör ämnesvalet.
Naturligtvis bör behovet av föreläsningar i allmänhet tillgodoses
genom användandet av föreläsare, som äro bosatta på platsen eller i
trakten närmast omkring. Deras intresse för bygdens folkbildningsarbete
gör, att utgifterna bli små eller inga. Och tack vare bibliotekets och
studiecirkelns förarbete, finnes alltid en publik, vars intresse inte
behöver väckas och spännas genom föreläsarens »exceptionella utförsgåvor».
Anmärkningen, att vetenskapsmännens personliga framträdande inför
publiken är av oskattbar betydelse för den senare, kan ej med skäl
komma i detta sammanhanget. Jag behöver endast påpeka, hurusom
under nuvarande förhållanden så många läroverkslärare och andra
akademiskt bildade fara omkring och hålla »föreläsningar», som äga en
misstänkt likhet även i formen med Nordisk Familjebok, Warburgs littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
