Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vacker början, de övriga nykterhetsföreningarna ha redan visat tydliga
tendenser att följa exemplet, åtskilliga socialdemokratiska ungdomsklubbar
förbereda saken. Visserligen stå ännu fackföreningarna oberörda av
studiecirkelsidén, men de förstklassiga bibliotek, de på mänga platser
upprättat, tyda på att idén skall kunna slå rot även där, och då är dess
framgång, given.
Invändningen, att dock inte hela svenska folket omslutes av nämnda
föreningar, är utan betydelse. Dessa föreningar komma dock i beröring
med ojämförligt mycket större folklager än föreläsningsföreningar och
folkbildningsförbund. F. ö. finnes ju ingenting som hindrar, att enskilda
intresserade ta upp denna form av folkbildningsarbete på platser, där
ingen förening är representerad och kan bli en fast grundstomme för
arbetet. Naturligtvis komma studiecirklarna ej att bli slutna sällskap
enbart för föreningsmedlemmar; även andra intresserade komma att
erhålla tillträde mot åtagandet av samma ekonomiska uppoffringar som
föreningsmedlemmar.
Statens anslag böra alltså, enligt min mening, först och främst
komma biblioteken till godo, eftersom dessa äro eller bliva det centrala
i folkbildningsrörelsen. Lämpligast vore tvivelsutan, att de stora
folkrörelserna själva finge ta hand 0111 fördelningen, så att t. ex. varje större
nykterhetsorganisations och arbetareorganisations folkbildningskommitté
finge en större summa avpassad efter organisationens egna
uppoffringar och behov — att fördela på föreningarnas studiecirklar i poster
på 50 kr. mot villkor, att cirkeln sörjde för att bibliotekets bokinköp
uppginge till minst dubbla summan om året. I städerna kunde ju gott
finnas två föreningsbibliotek, nykterhetsvännemas och
arbetareföreningarnas, i landsbygdens kommuner kunde studiecirkel med folkbibliotek
lämpligen bildas av nykterhetsföreningar och arbetareföreningar
gemensamt, då kommunerna inte äro allt för stora. Dessa kunde då åtnjuta
statsunderstöd både från arbetare- och nykterhetsorganisationen. Varje
studiecirkel borde dessutom ha rätt till ett årligt föreläsningsanslag på
100—150 kr. mot förpliktelse att låta anordna t. ex. åtta till tio
populärvetenskapliga föreläsningar om året för allmänheten mot låg
inträdesavgift av vetenskapligt bildad’ föreläsare. Föreläsarne böra naturligtvis
. ha fria resor, åtminstone på statens järnvägar.
Då studiecirkel lät anordna folkhögskolekurs på minst sex veckor
med kompetenta lärarekrafter, borde den av staten härför ha rätt till
anslag om 100—200 kronor.
Statens kontroll kunde inskränkas till ett minimum utan att därför
bli mindre effektiv. Vad biblioteken beträffar, kunde ju dessa åläggas
att välja böcker för statsanslaget ur en av staten godkänd katalog, som
kunde utgivas antingen av ecklesiastikdepartementet — som i Norge —
eller av t. ex. Folkbildningsförbundet och varje år förses med ett
supplement. Att få lämplig kontroll över de av staten understödda
föreläs-ningame voro inte svårare. Folkbildningsförbundet har redan en stor
lista på lämpliga föreläsare, och intet hindrar staten att stipulera, att
alla föreläsare — utom möjligen universitetslärame — som vilja åtnjuta
fördelen av fria järnvägsresor vid föreläsnings hållande, skola vara
skjl-dige att låta inregistrera sig och sina ämnen i en av staten upprättad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
