Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ryska kamrater, genom de av nationell hänförelse burna dagame och
till klasshatets samhället hotande intensiva uppflammande och sträjkens
be-dröfliga efterspel, arbetarskarornas defilé för det gamla polissystemets
representant, överste Enehjelm, och deras inkasserande av de från
gam-malfennomanskt håll erbjudna 160,000 silverpänningama. Ej minst hos
oss, där storsträjkstankar tid efter annan mer eller mindre allvarligt äro
uppe hos den socialdemokratiska rörelsens ledare och under agitationens
gång allt mer inpräglas i arbetarmassorna, bör denna trogna och
sakliga skildring av Helsingforssträjkens förlopp kunna påräkna stort och
allmänt intresse. I de folkbibliotek, där boken tilläventyrs trots sin
utförlighet anskaffas, behöver den ej riskera att bli oläst, och den måste
hos vaije omdömesgill läsare efterlämna ett hälsosamt intryck av en
dylik storsträjkrörelses fullständiga oberäknelighet — ett intryck, som
blir desto starkare, som författaren ej förlorar sig i deklamationer, utan
låter samvetsgrant beskrivna fakta tala för sig själva.
Ett supplement till Roos’ bok om Helsingforssträjken ges av Rafael
Colliauders »Erinringar från storsträjken i Abo 31/]0—*/,, 1905» (Åbo
1906), även den en intressant och läsvärd sträjkkrönika, fast av mindre
omfattande art.
På den stora nationalsträjken följde 1905—06 års lantdag, den
konstitutionella senatens tillsättande, laglighetens återställande och
stän-derförfattningens ersättande utav Europas mest demokratiska
konstitution, vad folkrepresentationen angår. Den allmänna rösträttens
införande i Finland förknippades som bekant nied proportionella val enligt
ett system som — egendomligt nog — tyckes vara föga känt i vårt av
diskussioner om proportionalismen just nu upptagna land. Uland översikter
av den finska vallagen må nämnas en kommenterad edition, verkställd av
Filip Grönvall (Helsingfors 1906, 1 mark 75 penni) samt en prisbillig
och lättfattlig framställnihg av det nya valsättet utav d:r Geori/ von
Wendt, »Den nya vallagen och dess tillämpning» (Helsingfors 1906. 60
penni). I synnerhet den senare kan rekommenderas för dem som med
minsta möjliga möda önska taga reda på det finska valsystemet i dess
huvuddrag.
Till sist må av den litteratur valrörelsen framkallat nämnas ett enda
arbete, nämligen Ludna Hagmans »Kvinnornas program vid de
stundande valen» (Helsingfors 1906, 1 kr.), detta enär här i klar och
varmhjärtad framställning ges uttryck åt de reformsträvanden på
äktenskaps-lagstiftningens och den allmänna moralens områden, för vilka Finlands
numera politiskt fullmyndiga kvinnor inom olika partier tyckas vara
eniga om att använda sitt nvförvärvade inflytande.
Verner Söderberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
