Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tändska arbeten av detta slag överflyttats till vårt språk. I det följande
skola några boktitlar, åtföljda av helt korta kommentarier, antecknas
ur de senaste årens förvärv för vår till folkläsning lämpade litteratur i
allmän historia. Förläggarne få ursäkta, att jag även anser mig böra
lätt beröra några arbeten, som enligt min mening ej förtjäna att få plats
inom denna vanligen klent försedda avdelning på folkbibliotekens hyllor.
* *
«
En tysk. ej sa litet vilseledande term, vilken dock även hos oss
vunnit allmänt burskap, är »Weltgescliichte». Vår litteratur räknar
åtskilliga »världshistorier», dels översatta från tyskan, dels samarbetade
av svenska författare. Den modernaste av dessa och den som bör
representera denna litteraturart i de modema folkbiblioteken är utan
gensägelse Johan Bergmans och Emil Svenséns Världshistorien,
berättad för folket, vilken påbörjad 1901 nu närmar sig sin fulländning
och fullt färdig torde inbunden komma på omkring 40 kr. Forntid
och medeltid skildras av Bergman, nyare tiden av Svensén. Detta
imponerande populariseringsarbete försöker med framgång hålla sig på
höjden av vetenskapens nuvarande resultat och är därjämte
alltigenom präglat av personlig uppfattning och livlig framställningskonst.
Lektor Bergmans del av arbetet är nog rätt ojämn, och särskilt mot
hans framställning av medeltidens historia skulle åtskilliga anmärkningar
kunna göras. Svenséns anpart i verket är jämnare och förenar på
ett ypperligt sätt gedigen kunskap med den livfulla populariseringskonst,
för vilken han som föreläsare gjort sig känd i så vida trakter av vårt
land. I stort sett måste hela arbetet betecknas som väl fyllande sin
uppgift, och dess stilistiska förtjänster göra det särdeles egnat att väcka
och fasthålla läsarens intresse. De folkbibliotek, som anskaffa det, torde
ej få skäl att ångra denna utgift, om den än kan synas något dryg.
Äldre »världshistorier» — såsom Webers, Wallis’ och Beckers — kunna
visserligen på antikvarisk väg erhållas vida billigare, men de äro
samtliga numera till stor del föråldrade och stå bl. a. därutinnan tillbaka för
Bergman-Svenséns arbete, att de ej som detta söka att betrakta
världshändelserna från nordisk synpunkt eller liva framställningen av äldre
perioder genom intresseväckande jämförelser med nutida förhållanden.
Som en »läsebok i vetenskaplig politik» betecknar professor Rudolk
Kjellén sitt intressanta arbete Stormakterna (2 delar 1905, 8 kr.). Han
säger sig ock ha velat lämna några »konturer kring samtidens
storpolitik» och därigenom vidga och fördjupa det intresse vår tids
betydelsefulla nationella och internationella konflikter måste framkalla hos
betraktaren, vilken ju har att hämta mästa delen av sin kunskap om det
nu runt omkring oss med osedvanlig livlighet pågående storpolitiska
spelet ur tidningarnas sällan grundliga och ofta starkt färgade artiklar,
telegram och notiser. Som en hjälpreda vid bildandet av en egen
uppfattning om »vad som sker i det som sker» ute på den
»världspolitiska» skådebanan kan professor Kjelléns bok varmt rekommenderas.
Visserligen är han nog mindre objektiv än han säkerligen velat vara,
och särskilt ser han »den planetariska situationen» ur alltför starkt
»all-tyskt» färgade glasögon, men det är hela tiden en grundligt bildad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
