Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ui —
Sveriges folkbibliotek genom finska
glasögon.
Då det är synnerligen lärorikt att lära känna det intryck, som våra
institutioner göra på utlänningen, hälst om detta intryck ej är
uteslutande gynnsamt, sä tro vi, att Folkbiblioteksbladets läsare med intresse
skola taga del av den skildring av vårt folkbiblioteksväsen, som givits
av den bemärkta finska skolmannen William Sippola. Vi införa den in
extenso. „ ,
Folkbibliotekens nuvarande utveckling i Sverige har icke med
hänsyn till våra egna förhållanden något synnerligen mycket nytt att erbjuda
oss. Uppfattningen om folkbibliotekens vidsträcktare. betydelse för
befordrandet av allmän medborgerlig och fackbildning har överhuvud icke
ännu vunnit rotfäste bland de ledande kretsarne i Sverige. Där
lika-sdväl som hos oss fattar man allt ännu för det mesta och med förlov
sagt, måhända mera än hos oss, saken sä, att likasom folkskolan, trots
granna ord, anses vara en skola endast för obemedlade och icke en
verkligt allmän, för alla samhällsklasser gemensam bottenskola, sä
till-erkännes också ät folkbiblioteken endast uppgiften, att utgöra något
slags för »folket» avsedda rekreationsanstalter, utan något längre bärande
kulturellt och uppfostrande ändamål. 1
Av sådan orsak har folkbiblioteksrörelsen i Sverige ända till senaste
tid nödgats komma till rätta med de bidrag, som för saken intresserade
sällskap och enskilda personer kunnat åstadkomma, utan att staten tagit
någon nämnvärd befattning härmed. Särskilt ha de frisinnade student
föreningarna Heimdal och Verdandi verkat för saken. Några svenska
folkbiblioteksvänner, med vilka det var fråga härom, tycktes till och
med verkligen betrakta detta förhållande såsom vore det idealiskt, då
biblioteken och deras vänner få leva eller dö i en gyllene frihet, utan
att av vederbörande besväras med årsberättelser, statistik, inspektion
och andra liknande otrevliga saker, samt utan att tvinga biblioteken till
en »möjligen obehaglig samverkan» med varandra. En naturlig följd av
denna fruktan för samarbete är en stor splittring på biblioteksområdet.
Det utom fråga all aktning förtjänta nit och det intresse, varmed över
ett halft tiotal särskilda centralsällskap med olika politiska och religiösa
skiftningar redan under en längre tidrymd arbetat för biblioteksväsendet,
och de rätt betydande summor, som härför inalles blivit disponerade,
skulle förenade utan tvivel åstadkommit vida mera i ögonen fallande
resultat än vad nu är fallet. För det första må anmärkas, att de flesta
av Sveriges folkbibliotek såväl på landsbygden som i städerna förblivit
ganska obetydliga; redan från början avsedda blott för de lägre
folklagren sakna de varje förutsättning för att kunna utvecklas till något
mera betydande »fortbildningsanstalter för vuxna» eller »högskolor för
1 Kursiverat av oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
